Tidigt i augusti var det dags. Då gick startskottet för valrörelsen och valstugorna ställdes på plats framför Resecentrum i Uppsala.
Vem hade kunnat ana, i januari 2022, hur det här valåret skulle utveckla sig i Uppsala? Snart skulle tidigare koalitioner falla och nygamla återuppstå. Allt toppat med ett valresultat som pekats ut som det klurigaste på många år – kanske någonsin.
2022 blev året då de flesta partier rörde om i ledarskikten, med nya lokala partiledare som kastades rakt in i valrörelsen. Den blev en rätt hetsig historia, som började med bråk om valstugeplacering och avslutades med sossarnas kritiserade anti-L-kampanj.
Och valresultatet? Det väckte fler frågor än det gav svar. Månaden som följde präglades av stängda förhandlingar, trevande samtal mellan partier som aldrig tidigare samarbetat, intensivt räknande av mandat och, enligt flera politiker: "sjuka mängder kaffe". Skulle det ens gå att få ihop en majoritet?
Det var mot L, C och MP de flesta blickarna riktades. De var partierna som man antog skulle avgöra kampen mellan blocken. Men i stället kom ett helt annat parti, nybildade Utvecklingspartiet demokraterna (UP), att spela den avgörande rollen.
I slutet av oktober offentliggjordes det första utfallet av politikernas hemliga förhandlingar: Erik Pelling (S), Linda Eskilsson (MP) och Tobias Smedberg (V) meddelade att de bildade en rödgrön koalition som siktade på att ta makten. Och så blev det, när UP valde att ge styret sitt stöd.
Trots att styret – med stöd av just UP – kunde säkras för de rödgröna (S, V och MP) är läget så jämnt att de behövt leta kryphål för att ens få majoritet i nämnder. Inget guldläge med tanke på den politiska stabilitet som många efterlyst.
Den 1 januari börjar officiellt mandatperioden 2023-2026. Vem vet vilka konstellationer som återstår i slutet av den.
Årets chockbesked
Få hade räknat med beskedet som UP:s partiledare Stefan Hanna kom med den 12 oktober: att han stöttar de rödgröna. Det lilla lokala uppstickarpartiet, som fick 2,6 procent av Uppsalabornas röster, definierar sig nämligen som ett högerparti.
Inte heller partiets egna anhängare såg det komma. Beslutet ledde till en kritikstorm och flera i partiet hoppade av.
En nöjd Stefan Hanna (UP) kallade sin överenskommelse med det rödgröna styret "en av de mest framgångsrika förhandlingar som någonsin gjorts". Alla i hans parti höll inte med.
Årets citat
När UP stöttade de rödgröna uppdagades att de ingått ett avtal som bland annat gav Stefan Hanna flera mäktiga positioner och en lön motsvarande ett kommunalråds. Om avtalet sade Stefan Hanna: "Jag tror att statsvetare kommer skriva om det här, förutsatt att vi nu kan leverera, för att det är en av de mest framgångsrika förhandlingar som någonsin gjorts."
Årets sidbyte
Förra mandatperioden styrde det så kallade mittenstyret – en koalition bestående av L, S och MP. Efter valet 2022 bytte Liberalerna sida och återförenades med alliansen (M, KD och C). Partiet bytte även sida i spårvagnsfrågan. Efter att tillsammans med Erik Pelling (S) och Rikard Malmström (MP) ha drivit på för spårvagnsbygget i Uppsala prioriterade Liberalerna bort planerna för att kunna enas om en budget och ett politiskt program tillsammans med allianskollegorna.
Årets återuppståndelse
Ja, just det: alliansen kom tillbaka till Uppsala kommun – det meddelades några veckor efter valet. Även i opposition håller alliansen nu ihop, och presenterade inför 2023 en gemensam budget. Oppositionsledare är Moderaternas Therez Almerfors.
Efter några år på vift enades allianspartierna igen, och det var nära att de tog makten i Uppsala kommun. Från vänster Therez Almerfors (M), Jennie Claesson (L), Jonas Segersam (KD) och Ehsan Nasari (C).
Årets nykomlingar
De var många! Jennie Claesson (L) kom direkt från vd-stolen på Airport City för att axla ledarpositionen i Liberalerna. Detta efter att Mohamad Hassan (L) valt att lämna kommunpolitiken efter 20 år.
Direkt från näringslivet och upp på tronen – den resan gjorde också Ehsan Nasari (C), som tidigare drev egna filmföretaget Populate. Therez Almerfors (M) har förvisso varit med länge men tog i år över styret av Moderaterna efter Fredrik Ahlstedt. Nya på ledarposterna är också Kent Kumpula (SD) och Linda Eskilsson (MP).
Therez Almerfors (M) och Ehsan Nasari (C) är två av nykomlingarna på ledarposition i sina partier – och även kollegor i alliansen.
Årets evighetsmaskin
Alla är inte nykomlingar. Det såg ett tag ut att bli maktskifte i Uppsala, men i slutändan höll sig Erik Pelling (S) kvar som kommunstyrelsens ordförande – kommunens "statsminister". Det här blir hans fjärde mandatperiod som kommunalråd, och hans andra mandatperiod som herre på täppan. Kvar på sina poster sitter även Tobias Smedberg (V) och Jonas Segersam (KD).
Erik Pelling (S) är ett bekant ansikte i Uppsalas kommunpolitik. Efter valet stod det klart att han stannar kvar som kommunens "statsminister" i fyra år till.
Årets fråga
Utbyggnaden av sydöstra staden med tillhörande planer på fyrspår och spårväg påverkar inte bara Uppsalas framtid – utan kom också att avgöra valet. Kommande mandatperiod väntar folkomröstning om spårvägen, som en del i överenskommelsen mellan de rödgröna och UP.
Årets skiftbyte
UP tog sig med en hårsmån över tvåprocentspärren i kommunfullmäktige. Det gjorde inte Feministiskt initiativ, som förra mandatperioden slog rekord i antal politiska förslag (motioner). Nu åkte de ut, men ledaren Leia Nordin är fast besluten att fortsätta "folkbilda".