En av nyckelfrågorna i överenskommelsen mellan Stefan Hannas UP och de rödgröna är en folkomröstning om spårvägen.
Samtidigt behöver alternativen i en folkomröstning vara tydliga, både innehållsmässigt och finansieringsmässigt. För alternativet med superbussar, så kallad BRT, är kostnaderna inte utredda lika noggrannt som för spårväg. Det är heller inte klart vad BRT innebär. I begreppet ryms allt från att köra extra långa bussar på vanliga gator till en spårvägsliknande lösning där bussarna går på egna banor, men med asfalt i stället för spår som underlag.
För spårvägsalternativet är statsbidraget på totalt 3 miljarder en viktig förutsättning. Och här är tidsfaktorn kritisk. Redan 2029 måste spårvagnarna rulla på Kunskapsspåret, grenen från Uppsala central till Gottsunda respektive Ultuna, annars kan statsbidraget helt eller delvis frysa inne, vilket UNT berättat tidigare.
Den tidsplanen är knapp som den är. Att lägga planeringen i träda fram tills folkomröstningen är inte möjligt om spårväg fortfarande ska vara ett realistiskt alternativ.
Stefan Hanna säger att den planering som inte är spårvagnsspecifik kan fortsätta som tänkt.
– Vi måste ha en förbättrad kollektivtrafik. Vi behöver hantera marktillgången och vilka krav som finns för tyngre fordon. Men man får dra ner på det mer spårvagnsspecifika, säger han.
Exakt vad det innebär är dock oklart. Arbetet med detaljplanen, där delarna på den västra sidan av ån ska ut på granskning runt årsskiftet, kan förmodligen fortsätta. Detaljplanen möjliggör även en lösning med BRT. Men runt årsskiftet är det också tänkt att en upphandling ska göras av konsulter som ska hjälpa till att ta fram förfrågningsunderlaget för en större upphandling av totalentreprenaden för både projektering och bygge av spårvägen. Här kommer mer specifika frågor in som har med teknikvalet att göra. Det arbetet behöver också löpa på för att man ska kunna hålla den totala tidsplanen för projektet.
Gabriella Burel, projektledare för Uppsalapaketet, kan inte säga nu hur uppgörelsen om folkomröstningen kommer att påverka arbetet i praktiken.
– Vi har hittills jobbat utifrån de fattade besluten. Det här med folkomröstning är ett nytt beslut och är så färskt att vi inte vet vad det betyder, säger hon.