Grunden till det förslag om spårvägssträckning som Uppsala nu fått bidrag för att bygga är en utredning som gjordes om den framtida kollektivtrafiken i Uppsala. Slutsatsen var att kapaciteten i bussarna inte räcker till i framtiden. Ett alternativ som förts fram i debatten är BRT, förlängda superbussar som körs på egna gator.
Läs mer: Bara spårväg klarar trafiken i Uppsala
Läs mer: Spårväg ett sätt att lösa Uppsalas trafikinfarkt
Läs mer: Miljöprövning kan stoppa superbussar
Ett bekymmer är dock depåläget på den östra sidan av Fyrisån, vilket kräver att en bro byggs i höjd med Ultuna innan spårvagnarna kan börja rulla. Det är ett komplicerat bygge med svår miljöprövning som i praktiken kan stjälpa hela projektet.
Läs mer: Depåläget kan stjälpa finansieringen
Läs mer: Placering av spårvagnsdepå möter hinder
De politiska knutarna är inte heller lösta. Flera partier vill tacka nej till det statliga miljardstödet. Någon enighet om alternativen finns dock inte, och på regionen, som ansvarar för kollektivtrafiken, är man oroad om satsningarna på utbyggd kollektivtrafik fryser inne.
Läs mer: Spårväg blir het lokalfråga
Läs mer: Därför säger de ja till spårväg
Läs mer: Därför säger de nej till spårväg
Läs mer: Utbyggd kollektivtrafik kan dröja
Läs mer: Moderaterna säger nej till spårväg
En första ansökan om statlig medfinansiering skickades in 2019. Den avslogs dock av Trafikverket eftersom projektet inte kommit tillräckligt långt i planeringen.
Läs mer: Nej till statliga spåvägspengar
När planerna konkretiserats skickades en ny ansökan som statligt stöd in och ett formellt beslut togs om att bygga spårväg under förutsättning att Uppsala får statlig medfinansiering.
Läs mer: "Det var tur att vi fick nej förra gången"
Läs mer: Bergen förebild för Uppsalas spårväg