Senast 2029 måste spårvägen från Uppsala central till Gottsunda och Ultuna, det som kallas Kunskapsspåret, vara klar enligt reglerna för bidragen i stadsmiljöavtalen. Utrymmet för att skjuta på den tidpunkten är obefintligt, enligt både Trafikverket och regeringskansliet. En försening kan innebära att hela eller delar av det statliga stödet fryser inne. Statsbidraget är i sin tur en grundförutsättning för projektet.
Ultunalänken, som är tänkt att gå från Gottsunda till den blivande stationen i Bergsbrunna, är inte alls lika akut. Det statliga bidraget för den delen är en del av fyrspårsavtalet. Den enda begränsningen är att bidraget för Ultunalänken kan börja betalas ut tidigast 2024. Något slutdatum när den måste vara färdig finns inte, enligt regeringskansliet.
Men eftersom Uppsala tänkt sig att placera spårvagnsdepån på den östra sidan av Fyrisån måste bron över ån vara klar innan det går att köra spårvagnar även längs den första etappen.
Att bygga klart Kunskapsspåret före 2029 blir en utmaning. Miljöprövningen pågår fortfarande. Längs vägen behöver man också lösa flera tekniska utmaningar. En inventering pågår till exempel av vilka ledningsflyttar som krävs.
– Det är en omfattande tillståndsprocess. Tiden är knapp, men det är möjligt, säger Camilla Hanke Sönnerqvist, projektledare för spårvägen i Uppsala.
Jämför man med tidsplanen för spårvägsprojektet i Lund ser man hur bråttom det är.
I Lund gick man ut med en upphandlingsförfrågan vid årsskiftet 2015–2016. Underlaget till upphandlingen hade man dessförinnan arbetat med i ett år. Trafikstarten längs den 5,5 kilometer långa spårvägen skedde sedan i december 2020, sex år efter att arbetet med upphandlingen inleddes.
Jämfört med i Uppsala hade man en enklare miljöprövning än vad det är i Uppsala. Den mest komplicerade konstruktionen var där spårvägen passerar motorvägen E22 i en tunnel.
I Uppsala är det framför allt bron över Fyrisån som är komplicerad, både att planera och att bygga. Länsstyrelsen har krävt att kommunen tydligare redovisar hur landskapsbild, grundvatten och Ultuna källor ska skyddas. Dessutom kräver länsstyrelsen att en alternativ placering av bron, i höjd med Sunnersta, utreds grundligare.
Den utredningen pågår just nu. I början av nästa år ska en ansökan skickas till mark- och miljödomstolen om den vattendom som krävs. Domstolsprocessen tar ungefär ett och ett halv år i anspråk. Överklagas domen tar det ytterligare ett halvår innan ett besked ges om prövningstillstånd. Efter det kan ytterligare en långdragen prövning i mark- och miljööverdomstolen ta vid.
Först när miljöprövningen är klar vet man exakt vad som ska byggas och därmed upphandlas.
För att klara tidsplanen räknar man i Uppsala med att bygget av spårvägen pågår parallellt från varsitt håll. Därför tror man att byggtiden inte blir längre än den i Lund, trots att sträckan är längre. Men för att hinna i mål till 2029 behöver man sätta spaden i backen senast under 2025. Och det är svårt att hinna slutföra planering och miljöprövning till dess.
Att flytta depån till andra sidan ån är varken nödvändigt eller önskvärt, enligt Erik Pelling (S).
– Nu har depån efter långvarigt arbete hamnat där den planeras. Vi ser också spårvägen som ett sammanhängande system och Ultunalänken behöver vara på plats innan utbyggnaden av stationsläget i Bergsbrunna sker.