Kartan visar den tänkta dragningen för spårvägen i Uppsala.
Totalt har Uppsala sökt 2 067 miljoner i statsstöd för den del av spårvägen som kallas Kunskapsspåret och som går från resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna.
Beskedet om huruvida Uppsala får bidrag till spårväg väntas i början av juni, och då kan projektet gå vidare i skarpt läge. Får Uppsala pengarna kommer det att vara det i särklass största stadsmiljöstödet som betalats ut. Det projekt som hittills toppar listan är utbyggnaden av tvärbanan i Stockholm från Bromma till Kista som beviljats knappt 600 miljoner fördelat på två ansökningsomgångar.
Sedan tidigare är det klart att Uppsala får ytterligare 900 miljoner från staten om man bygger spårväg på den del av sträckan som kallas Ultunalänken, som går mellan Gottsunda och den blivande stationen i Bergsbrunna. Denna sträcka är en del av fyrspårsavtalet och har tillkommit för att Uppsala ska kunna räkna in bostadsbyggandet även på den västra sidan av Fyrisån i det åtagande som finns i utbyte mot en tidigareläggning av fyrspåret mot Stockholm.
Tillsammans innebär det att Uppsala kan få över tre miljarder i statsbidrag för att bygga spårväg om man räknar in en kompletterande ansökan om stöd för anslutningen till Uppsala centralstation.
Skälet till att spårväg har blivit huvudalternativet är en utredning som gjordes 2020 där man konstaterade att bussar inte ger tillräcklig kapacitet. Redan i dag är det trångt i Uppsalatrafiken. Slutsatsen enligt utredningen är att Uppsala behöver ett alternativ som klarar att transportera fler människor.
Erfarenhet från tidigare projekt har visat att spårväg ofta lockar fler resenärer än motsvarande busslinjer. Exakt hur stor denna så kallade spårfaktor är finns det delade meningar om. Den forskning som finns pekar på att investeringar runt spårvägen, som att den får större eget utrymme i gatan och stationsliknande hållplatser har större betydelse än själva spåren för att locka fler resenärer. Det innebär att även en BRT-lösning förmodligen ger ett uppsving i resandet jämfört med mer traditionella busslinjer.
Anders Bondemark, forskare på Statens väg- och transportinstitut, konstaterar att forskningen visar att det finns en spårfaktor som gör att spårvagn lockar fler invanda bilresenärer än vad bussar gör.
– Men slutsatsen är att den spårfaktorn förmodligen är mindre än vad som ofta lyfts fram i debatten, säger han.
Under det första året med spårvagnen i Lund ökade antalet resenärer till det dubbla jämfört med bussen på sträckan.
Ett färskt exempel är spårvägen i Lund som stod klar vid årsskiftet 2020/21. En jämförelse av antalet som åkte med bussen 2020, med antalet som åkte spårvagnen som trafikerade samma sträcka under 2021, visar på en fördubbling av antalet resenärer. Både 2020 och 2021 var dock påverkade av pandemin, vilket gör jämförelser knepiga. Jämför man perioden juni–december 2019 med samma månader 2021 visar det en ökning av antalet resenärer med ungefär 40 procent.
I jämförelsen som gjordes mellan BRT och spårväg i Uppsala har man dock inte räknat in någon sådan spårfaktor i prognosmodellerna. Det innebär förmodligen att antalet resande blir betydligt högre än beräknat i både BRT- och spårvägsalternativet.
Trafikmätningar görs i Uppsala varje höst, vilket innebär att det ännu inte finns någon statistik över trafikvolymerna efter att pandemirestriktionerna hävdes. Resandet med bussarna ligger nu på 83 procent av nivån före pandemin. Region Uppsala räknar med att den siffran kommer att öka till följd av högre bensin- och dieselpriser.