Genom Rosendal, förbi det så kallade Talltorget, planeras spårvägen gå i blandtrafik.
Om det blir spårväg kommer det att vara en av de största enskilda investeringarna som gjorts i Uppsala.
Kostnaden har ökat från de tidigare beräkningarna när utredningen nu blivit mer detaljerad. Den del som kallas Kunskapsspåret, och som går från resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna, beräknas nu kosta cirka 3 miljarder kronor, inklusive drift fram till 2029, en uppgång från 2,5 miljarder. För Ultunalänken har kostnaden ökat ännu mer, från 1,8 till 3,1 miljarder. Framför allt är det bron vid Ultuna som beräknas bli dyrare.
Det statliga bidraget till Ultunalänken fastställdes redan 2018 i Uppsalapaketet. Det innebär att kommunen inte får något höjt bidrag när kostnaderna ökar.
På intäktssidan finns även cirka 1,4 miljarder i ökade intäkter från kommunens markförsäljningar, eftersom spårtrafik har visat sig ge högre markvärden längs sträckningen när andra städer har gjort motsvarande investeringar. Dessutom räknar kommunen med att slippa andra infrastrukturinvesteringar som måste till om man avstår från att bygga spårväg.
Så här kan hållplatsen vid Gottsunda centrum se ut.
Flera partier i oppositionen har deklarerat att de i stället vill ha en lösning med så kallad BRT, snabbussar som går på egen bana, likt en spårväg utan räls. Det skulle göra att man slipper kostnaden för spår, signalsystem och spårunderbyggnad. Men kostnaden för BRT är också hög.
– Till de största delarna är infrastrukturkostnaderna lika för både BRT och spårväg eftersom det som kostar mest är att skapa gatuutrymmet och de broar som behövs, säger Camilla Hanke Sönnerqvist, strategisk stadsplanerare på Uppsala kommun.
Samtidigt minskar möjligheterna till statligt stöd med en BRT-lösning. Bidraget på 900 miljoner för Ultunalänken är villkorat med att det är spårväg som byggs.
– Från tidigare projekt har det också visat sig att det är mycket lättare att få människor som är vana att åka bil att kliva på spårbunden kollektivtrafik än på buss, säger hon.
Erik Pelling (S) hoppas att ett villkorat beslut om spårväg ska underlätta för kommunen att få statliga bidrag till projektet.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, säger att beslutet som nu ska fattas är ett viktigt steg för att realisera spårvägen.
– Men det kommer att finnas fler tillfällen när man kan säga ja eller nej till projektet. En förutsättning för att genomföra projektet är att vi får medfinansiering från staten och med det här beslutet ökar chanserna till det säger han.
Kommunen har sökt pengar för spårvägen tidigare men fått nej med motiveringen att projektet inte kommit tillräckligt långt i planeringen. Nu kan kommunen i stället söka bidrag för ett högre belopp.
– Det kan man absolut säga att det var en himla tur att vi fick nej då. Nu har vi kommit längre i arbetet och träffsäkerheten är bättre i kalkylerna, säger han.
Är det besvärande att bidraget för Ultunalänken sattes redan 2018 till ett fast belopp?
– Det som driver kostnaden där är bron. Och den hade vi tänkt bygga oavsett om det blir spårväg eller inte. För en bilbro hade vi inte fått något bidrag alls, säger Erik Pelling.
Fredrik Ahlstedt (M) säger att han kommer att rösta nej till spårvägen.
Moderaterna har sedan tidigare deklarerat att de kommer att rösta nej. Fredrik Ahlstedt, kommunalråd, säger att det handlar om både kostnaden och kapaciteten.
– Vi ser inte att kapaciteten när det gäller spårväg behövs i Uppsala. Dessutom tror vi att det blir billigare med BRT. Det är bättre att lägga resurserna på elektrifiering av fordonsflottan. Vi ser inga problem med att trafiken ökar, säger Fredrik Ahlstedt.