Jens Hägg gör mål i den tidiga seriefinalen mot Gimo.
Så sent som i höstas berättade UNT om Häggs långt gångna planer på en semiproffessionell fotbollskarriär i England. Men trots att avtal fanns klart så blev det inget av med det.
– Jag fick kontrakt och det var ett sjå fram och tillbaka men jag fick avslag på visumet. När jag kom tillbaka hem var det lite tufft mentalt när det som det föll på inte var det fotbollsmässiga. Men när Hjalmar Ekdahl hade problem med att komma över förstod jag att det skulle bli svårt för mig, säger Hägg, som tidigare har spelat i ettan med Nyköping.
Väl hemma igen visste han inte hur han skulle göra med sin fotboll.
Karvan Ahmadi beskrevs som en av de största talangerna på ett bra tag i Uppsala och fick göra några inhopp i superettan med Sirius under Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöfs ledning. Sedan kom knäskador på rad. Nu spelar han i Gräsö Norrskedika.
– Men då dök den här möjligheten upp. Jag och Karvan Ahmadi (superettanmeriterad med Sirius och som redan fanns i Gräsö Norrskedika) är kompisar och han sade: gör mig en tjänst och gör mig sällskap. Så sen träffade jag sportchefen och hörde om deras mål och att de vill göra en resa som förening, bygga en kultur och att man då ville de ha lite spelare med erfarenhet, säger Jens, som samtidigt tog med sig brorsan Johan som spelade i Rasbo i samma serie.
– Jag tycker att det är kul. Över förväntan. Det är roligt att spela och det blir ju lite speciellt ute på "byn". Jag är uppväxt i Almunge och gillar att det är gemytligt. Vi har fina förutsättningar i Norrskedika och går för att vinna serien men varje match är ett krig.
Jens Hägg
Hägg berättar att med honom och Ahmadi har truppen inte mindre än fem spelare med meriter från division II och högre. Målvakten Daniel Edlund har spelat med Gusk och så sent som förra året spelade Serhat Akay och Robin Ahmad med IFK Uppsala.
– Har vi vår dag kan vi störa lag högt upp i seriesystemet, säger Hägg.
Att spelarna får betalt är inget anfallsstjärnan hymlar om, men trots nivån är de inte ensamma om det i den norra femman hävdar han.
– Månkarbo har sex sju spelare som spelat i trean och högre. Vi ligger nog inte i täten att avlöna spelare. Storvreta har också fått ut lite spelare. Det finns en del namn i serien. Jag trodde ju inte att jag skulle möta Emil Molin (nu i Månkarbo) som jag mötte i ettan när han spelade i Sandviken, säger Hägg.
Han ser den här säsongen i GNIF som lite av ett testår.
– Jag känner av lite vad jag har för ambitioner, säger han.
Frågan är dock om Hägg blir kvar på nivån hela säsongen med tanke på leveransen hittills. Anbud högre upp lär komma.
Hägg har som högst spelat i ettan med Nyköping.
Alla delar:
Fotbollen i Norduppland – tidigare delar i serien:
Del 1: Damlagen försvinner från Östhammars fotbollskarta (artikel), Norduppländska fotbollens uppgång och fall (dokument), Frågan som fick oss att söka svar – det här fann vi (krönika)
Del 2: Efter raset – så har Gimo vänt trenden: "Det har börjat visa sig"
Del 3. Bottenrekordet oroar ledare: "Är fruktansvärt dåligt"
Del 4: De har lämnat för eliten – moderklubbarnas lag har försvunnit
Del 5: Från England till Norduppland – namnkunnigt i femman
Del 6: "Vi har ambitioner om att varje säsong vara med i toppen"
Del 7: Almoledaren om Oland: "Vi kunde aldrig lösa den biten"