Efter raset – så har Gimo vänt trenden

Landslaget på besök och spel i landets näst högsta serie. I början av 90-talet blomstrade fotbollen i Gimo. Men det var innan det långa utdragna raset. Men nu verkar botten varit nådd och klubben vågar titta uppåt.

Gimos herrar med stolta traditioner stormar fram - och uppåt - igen. Botten verkar vara nådd i bruksorten.

Gimos herrar med stolta traditioner stormar fram - och uppåt - igen. Botten verkar vara nådd i bruksorten.

Foto: Henrik Söderlund

Fotboll2023-06-07 16:30

Gimo IF var loket på herrsidan i Östhammars kommun. Sanningen var att man med till stor del egenproducerad spelartrupp tillhörde det övre skiktet i landet. Under en annan tid när seriesystemet såg annorlunda ut vanns tvåans vårserie efter en hård duell med IFK Östersund. Sandvikens IF och Ope kom en bit bakom. I potten väntade spel i höstettan norra där det blev tuffare men i konkurrens av Giffarna från Sundsvall, Sirius, Vasalund, Umeå, Luleå, Gefle och Kiruna togs poäng i hälften av de 14 matcherna. 

Från höjdpunkten har trenden varit tydlig för bruksklubben. 

Nedåt.

Spel i trean blev till spel i fyran och senare även i femman… Det tog liksom aldrig slut. Elfteplatsen i femman säsongen 2020 innebar ännu en degradering. 

Det är lätt att fundera på vad som gått snett på och runt Idrottsgården på bruksorten under alla dessa år.

– Vi har ju inte lyckats bromsa och det har tagits en del felbeslut. Det har exempelvis satsats på outbildade tränare och dyra spelare. Kanske borde man ha gjort tvärtom, säger Robert Ursino när han får frågan.

undefined
Robert Ursino bor numera i Uppsala men är från Gimo och jobbar på orten. För sex år sedan började han åter engagera sig i fotbollen i samhället och är numera herransvarig samt vice ordförande i klubben.

Värvandet av spelare från utlandet – och Uppsala – gjorde inte laget bättre. I alla fall inte i långa loppet. 

– Nackdelen var att de blev väldigt bärande i laget och våra egna killar fick inte den utvecklingen de förtjänade. Kanske tappade vi lite i organisationen runt laget också. När jag var tränare var jag nästintill själv, funderar Ursino om att det sakta men säkert gått från elit- till gärdesgårdsfotboll.

Robert Ursino är född och uppvuxen i Gimo och spelade för klubben när det begav sig. Han bor visserligen i Uppsala nu men jobbar på Sandvik i Gimo och har föräldrarna kvar på hemorten. För sex år sedan valde han att engagera sig i fotbollsklubben igen. Först som U-lagstränare och senare för A-laget. Nu är han herransvarig och vice ordförande.

Han kommer ju också ihåg vad som en gång var.

– Det är svårt att förstå att en så pass liten förening har varit så pass högt, säger han.

Joel Stark inledde karriären i Film och spelade även i Sirius under ungdomsår men kom till Gimo för över tio år sedan. Då låg klubben i fyran. Förutom en säsong i Film har han varit GIF trogen sedan dess. 

Vad har varit bekymret?

– Det är svårt att sätta ord på det. Det måste vara nån kunskapsnivå i utövandet som gått galet. Vi har tappat mot de andra lagen i spelarkvalitet och träningsmässigt. På landsbygden är det ett mindre upptagningsområde och ett färre antal spelare som har den kvalitet som krävs.

undefined
Joel Stark, t h, har varit i Gimo i över tio säsonger. Han har fått vara med om en nedgång i divisionerna men också att det verkar ha vänt uppåt.

Gimo kommer kanske aldrig tillbaka till den absoluta toppen men nåt av det positivare slaget är definitivt på gång. Andraplatsen 2021 följdes upp med en serieseger i sexan i fjol. Efter 17 raka segrar kom enda förlusten mot Hallsta borta i sista omgången. Även i år har laget inlett strålande och man ser ut att kunna vara med och slåss om seriesegern igen.

– Vi har fått ihop en stab (runt laget) och har gjort en annorlunda satsning mot vad man gjort tidigare. Vi har försökt att hitta spelare i kommunen och försökt utbilda ledarna för att få den utvecklingen vi vill ha. Jag tycker redan att det börjat visa sig. Alla vill vara med och bidra och köper våra idéer.

Huvudtränare för tredje året i rad är Andreas Wahlqvist.

– Han tycker jag har den största delen i det hela. Han är väldigt duktig och driftig i det han håller på med. Han är den största bidragande anledningen till vändningen, berömmer Ursino.

undefined
Tränaren Andreas Wahlqvist gör sin tredje raka säsong i Gimo och tillskrivs en stor del i att klubbens herrlag fått ett lyft.

Även Joel Stark hyllar ledarsidan.

– Ledarsidan har höjts något enormt. Jag har aldrig haft det så bra på ledarsidan tidigare när det kommer till kompetens och engagemang. Sen har vi fått ihop ett väldigt bra gäng med lokala spelare där alla har lite samma känsla, det här med bruks- och byfotboll. Vi har inte så många spelare som kommer från stan som vi haft förut i Gimo. Det är fler som jobbar åt samma håll och vi är många på träning hela tiden, säger 28-åringen som tidigare var målvakt men som sadlade om till utespelare och nu är en viktig försvarspjäs.

Han fortsätter:

– Det var många år vi körde med amerikanar. Det var jätteduktiga fotbollsspelare men vi var inte bättre då än vi är nu. Man förlitade sig på deras spetsegenskaper. Nu är hela laget med i framgången. Vi känner att vi har något bra på gång. Även om det har gått bra i början är vi inte speciellt nöjda. Vi kan spela mycket bättre. Det är bra med höga krav på oss själva. Sedan är det jätteviktigt med duktiga spelare även i U-laget. Lika viktigt som att A-laget är med och slåss om seriesegern och kan gå upp i fyran är det att U-laget går bra och kanske kan ta sig upp i sexan.

Några löner eller ersättningar existerar inte längre. 

– Så hade vi förr men det blev inte bra. De spelade för pengens skull i stället fotbollens skull, säger Ursino.

Utveckling ska vara nyckeln till framgång framöver för Gimo IF enligt honom.

– Vi vill gärna ta oss uppåt men inte till vilket pris som helst. Vi vill hitta spelare i närområdet och utveckla både spelare och spelet. Vi hoppas att det ska visa sig i matcher och seriesystemet.

Några mål?

– Målet är att vinna en serie såklart när man ställer upp i den, men det är inte ett måste. Det kan bli så om allting går rätt. Vi vill vara med och slåss i toppen. Det är kanske en förhoppning man har att någon gång i framtiden spela i trean. Fyran är inte alltför långt bort. Det finns ett hopp om att komma upp i kanske trean och bli lite självförsörjande på spelare och vara kommunens lag. Vill man kunna satsa ska man inte behöva åka in till Uppsala. 

undefined
Alwin Lager, längst t h, kvitterade med matchens sista spark i den tidiga seriefinalen mot Gräsö Norrskedika för ett kort tag sedan.

Medan flera av grannklubbarna har det kämpigt med att få ihop spelare och genom åren tvingats till sammanslagningar har nu Gimo i alla fall för stunden det gott ställt. Runt 35 spelare tränar med någon form av regelbundenhet. Det räcker för att hålla de två seniorlagen på herrsidan igång.

– Man vill ju att fotbollen ska vara lite större. Många av grannklubbarna lider av spelarbrist och det är lite dystert. Synd att det är så, säger Ursino.

Märks det något på orten att det börjat vända uppåt igen?

– Man hör lite på jobbet. Det är lite folk som frågar hur det går och det kanske det inte var för tre fyra år sedan. Det märks att det är lite intressantare. Det är också mer lokalt förankrat. Man känner igen vilka som är med när det är lokala spelare.

Alla delar:

Fotbollen i Norduppland – tidigare delar i serien:

Fotbollen i Norduppland – tidigare delar i serien:

Del 1: Damlagen försvinner från Östhammars fotbollskarta (artikel), Norduppländska fotbollens uppgång och fall (dokument), Frågan som fick oss att söka svar – det här fann vi (krönika)

Del 2: Efter raset – så har Gimo vänt trenden: "Det har börjat visa sig"

Del 3. Bottenrekordet oroar ledare: "Är fruktansvärt dåligt"

Del 4: De har lämnat för eliten – moderklubbarnas lag har försvunnit

Del 5: Från England till Norduppland – namnkunnigt i femman

Del 6: "Vi har ambitioner om att varje säsong vara med i toppen"

Del 7: Almoledaren om Oland: "Vi kunde aldrig lösa den biten"

Gimos långa nedgång

År Division Plats

1992 Tvåan Etta

1993 Tvåan Femma

1994 Tvåan Sjua

1995 Tvåan Sjua

1996 Tvåan Nia

1997 Tvåan Elva

1998 Trean Trea

1999 Trean Åtta

2000 Trean Femma

2001 Trean Åtta

2002 Trean Tolva

2003 Fyran Tvåa

2004 Trean Tolva

2005 Fyran Etta

2006 Trean Fyra

2007 Trean Sjua

2008 Trean Sjua

2009 Trean Tia

2010 Fyran Sjua

2011 Fyran Nia

2012 Fyran Elva

2013 Femman Etta

2014 Fyran Nia

2015 Fyran Tia

2016 Fyran Elva

2017 Femman Sexa

2018 Femman Tvåa

2019 Femman Fyra

2020 Femman Elva

2021 Sexan Tvåa

2022 Sexan Etta

2023 Femman ?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!