För föräldrar som ska välja skola till sina barn finns en rad saker att hålla i huvudet. Till att börja med gäller det att ta reda på var det finns platser.
UNT har gått igenom utbudet i årets skolval. Liksom tidigare år finns många skolor som i flera årskurser inte har några platser alls, eller bara några enstaka platser att erbjuda.
En orsak till den varierande platstillgången, och något som ställer till det för både dem som planerar och för föräldrarna som ska välja skola, är att skiftet mellan skolorna sker i olika årskurser vid olika skolor. Några skolor har intag till högstadiet redan i årskurs 6, medan andra skolor har det i årskurs 7. Vissa skolor har inget nyintag av elever efter årskurs 4. Det här är något som man är medveten om på utbildningsförvaltningen.
– Vi har uppmärksammat att det här är ett problem. Vi jobbar för att få samma brytpunkt på alla skolor. Men med den lokalsituation vi befinner oss i är det möjligt först på längre sikt, säger Ingela Hamlin, grundskolechef.
I årets skolval är det 29 av 42 mellanstadieskolor som har under 10 platser att erbjuda i årskurs 4. I årskurs 6 är det 6 av 18 högstadieskolor med färre än 10 platser. Och i årskurs 7 är det 9 av 19 som inte ens kan erbjuda 10 platser.
I varje skolval förekommer det att många föräldrar söker till skolor som inte har några lediga platser alls. I fjol var det en familj som överklagade till förvaltningsrätten efter att det visat sig att de väntat ett år för länge att söka till den högstadieskola de ville att dottern skulle gå i. Men antagningsenheten har inte velat informera om platstillgången. Outi Ceder, chef för antagningsenheten, säger att det beror på att man inte vet hur många platser som tillkommer när elever byter skola.
– Eftersom vi inte kan garantera något går vi inte ut med det här, säger Outi Ceder.
Efter att UNT fortsätter att ställa frågor kring informationen kommer dock nya besked. I samband med årets skolval kommer antagningsenheten att ge en grov information om hur det ser ut i vissa årskurser på de olika skolorna med ett färgkodssystem, rött, gult och grönt.
UNT:s genomgång visar att det även i år är viktigt att hålla reda på till vilka årskurser som skolorna har nyintag av elever. De som vill gå högstadiet på Tiundaskolan behöver till exempel söka dit redan i årskurs 4 eftersom det endast finns ströplatser till högre årskurser där. Till Valsätraskolans högstadium behöver man söka in till årskurs 6 medan Vaksalaskolan endast tar in en ny klass i årskurs 7.
Också bland friskolorna är det stora skillnader i hur lång kötid det krävs för att få en plats. Vissa skolor, som Uppsala Waldorfskola och Livets Ords skolor, tar emot elever utan kötid. Vid andra, exempelvis Engelska skolan, Katarinaskolan och Kunskapsskolan, krävs det flera års kötid för att få en plats.
LÄS MER: Kommunen backar om skolvalet
LÄS MER: UNT förklarar relativ närhet
LÄS MER: Kartfel fortsatt problem i skolvalet
LÄS MER: Skolplacering grundas på farlig väg
LÄS MER: Rena lotteriet avgör urvalet till skolorna
Syskonförturen, som används för urvalet upp till årskurs 3, är fortfarande inte avgjord rättsligt. Redan när syskonförturen infördes varnade kommunjuristerna för att det inte är en laglig metod. Två fall som överklagats ligger just nu hos Högsta Förvaltningsdomstolen, som ännu inte gett besked om prövningstillstånd.
Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning som bland annat ska ge förslag till ändringar av skollagen så att syskonförturen kan behållas. Den utredningen ska dock inte vara färdig förrän våren 2020.
LÄS MER: Självmål av kommunen om syskonförtur
LÄS MER: Syskonförturen stoppas
LÄS MER: Kommunen försöker rädda syskonförtur
LÄS MER: Ministern lovar att rädda syskonförtur
LÄS MER: Syskonförtur tas till högsta instans
johan.heimer@unt.se