"Det känns som att Vretgränd glöms bort", säger Elisabet Östlund på Centralkonditoriet.
Nedklottrade väggar, ingen grönska och ingen dekoration. Ungefär så kan Vretgränd i centrala Uppsala beskrivas.
En som önskar att gatan var mindre trist är Elisabet Östlund, som driver Centralkonditoriet på just Vretgränd.
– Vi får information om att city växer, att man ska göra gator finare och nu senast att de ska rusta upp vid Kungsängstorg. Men Vretgränd då? Det är konstigt att hoppa över en sådan trafikerad gata. Det är som att kommunen glömmer att den finns.
Elisabet Östlund påpekar att det är många som passerar här varje dag, inte minst cyklister och gående på väg till och från Resecentrum.
– Alla mår bra när det är pyntat. Har man fantasi kan man göra en massa kul här. Ta de här fula elskåpen till exempel. De skulle man kunna måla fint, säger hon och pekar på ett par nedklottrade och nedklistrade plåtskåp.
Många passerar Vretgränd varje dag.
UNT har tidigare berättat om tomma lokaler och utmaningen att locka hyresgäster när en lokal ligger på en bakgata eller gränd. Det finns planer att rusta upp åtminstone en del av gränderna, berättar Lisa Thörn, vd på Uppsala citysamverkan.
– Vi tittar på alla gränder och stråk från och till stationen. Hela Dragarbrunnsgatan ska till exempel uppgraderas. Om ett par år ska vi också se hur norra gågatan kan rustas upp.
Även Fyristorg behöver byggas om.
– Det är bland annat ett brokigt underlag på platsen. Det är ojämn mark beläggning där. Men vi gör tillfälliga sommarlösningar med serveringar i år, säger Lisa Thörn.
Finns planer för Vretgränd?
– Inte just nu. Men man ser över stråket eftersom det är en viktig länk in i stadskärnan.
Dragarbrunnsgatan har byggts om sedan några år, men ska också göras om.
Lisa Thörn vill inte använda ordet bakgator, utan i stället tvärgator – länkar mellan olika gator. Hon berättar att citysamverkan tillsammans med Uppsala kommun arbetar för att göra sådana områden mer integrerade i stadens puls.
Strategier inkluderar bland annat belysning och utsmyckning. Nu i sommar har till exempel tvärgatan Bredgränd fått stora blomurnor, men gränden kommer att få säsongsbaserad utsmyckning året runt. På Bredgränd finns bland annat Cerveras halva lokal som stått tom i två år.
"Klostergatan var en tom och otrygg sidogata och ingen var där. Nu är det mer livat där. Sådant bidrar till att man vill investera i staden", säger Lisa Thörn.
Klostergatan, som tidigare var en tom och otrygg sidogata, har förvandlats med ny belysning, väggkonst och en lekplats med medeltidstema i Klosterparken.
Bredgränd har fått stora blomurnor.
Ett annat exempel Påvel Snickares Gränd. Den tidigare brottsutsatta gränden har fått nya entréer, belysning och fasadmålningar. Där finns en stor muralmålning av Pelle Svanslös och Maja Gräddnos.
Kinalamporna vid Svavagallerian och garagemålningen på Smedsgränd är ytterligare några exempel.
För större ingrepp än lampor och belysning har citysamverkan en långsiktig plan med kommunen, till exempel samarbetade man kring omgörningen av Stora torget och paradgatan.
– Så mycket av stadsutvecklingen har skett i de centralaste delarna, och arbetet fortsätter, säger Lisa Thörn.
Förlängningen på gågatan fortsätter mot Södra City i Uppsala. Vasakronan gör om hela området.
När blir resten klart?
– Vi jobbar kontinuerligt. Skulle vi stanna så skulle det inte funka att skapa den stadskärna vi och övriga aktörer vill skapa.
Är det rätt investerat med tanke på lågkonjunkturen?
– Klostergatan var en tom och otrygg sidogata. Nu är det mer livat. Sådant bidrar till att man vill investera i staden. Så länge det finns någon som vill investera och det byggs så ska vi vara glada, för då händer det saker.