Spårvägsprojektet har rullat igång med besked.
Under våren har flera detaljplaner klubbats igenom, senast för spårvägens delsträckor A och B, och för en spårvagnsdepå öster om Fyrisån.
Förberedelserna inför bygget är redan igång. Träd har flyttats där spåren ska dras fram, och delar av Dag Hammarskjölds rivs upp i början av september. Då ska ledningar under gatan flyttas.
Detta alltså trots att spårvägsfrågan fortsätter att klyva Uppsalapolitiken mitt itu. Men planerna går vidare så länge det rödgröna styret (S, V, MP) och Liberalerna säger ja.
– Vi var beredda att pausa spårvägsprojektet för att få till ett maktskifte. Nu blev det inte så. En politiker måste få ändra sig, säger Jennie Claesson (L).
Det har gått ganska precis ett år sedan Liberalerna meddelade att de skulle stötta spårvägen. Efter att från början ha varit för spårvagnar, bytte L ståndpunkt efter valet 2022 – när de återförenades med de borgerliga kollegorna i alliansen.
Men så, sommaren 2023, "bröt Liberalerna dödläget" i politiken, som Jennie Claesson konstaterade, till priset att hon slängdes ut ur allianssamarbetet med M, KD och C. Och sedan dess har spårvägen haft en majoritet bakom sig.
Ett år har också gått sedan Jennie Claesson och Erik Pelling (S) kom gåendes längs perrongen på Centralstationen, och under en pressträff berättade att de slutit en sakpolitisk överenskommelse. Bland annat innebär det att styret och L står på samma sida i de stora stadsbyggnadsfrågorna – och det gäller på lång sikt, slår de nu fast.
– Vi har varit noga med att det här är en överenskommelse som handlar om tio år och som sträcker sig över till nästa mandatperiod också. Det är oerhört viktigt, säger Erik Pelling.
Specifikt är det i frågorna om spårvägen, fyrspårsavtalet och byggplanerna i Sydöstra staden som styret och L står enade.
Och det gäller oavsett vilket styre Uppsala har efter nästa val?
– Ja, säger Jennie Claesson.
Ert ja till spårvägen, håller det i tio år?
– Ja, gud ja. Nu påbörjas ju upphandlingarna och det vore dumt att plötsligt avbryta det. Och redan 2029 ska ju spårvägen vara klar.
Oppositionsledaren Therez Almerfors (M) hoppas dock fortfarande att det ska gå att riva upp projektet. Helst hade hon velat få in en klausul i alla upphandlingar om att det ska gå att upphäva besluten om majoritetsförhållandena ändras.
– Vi försöker stoppa spårvägen i varje enskilt ärende, säger hon.
Liksom KD, SD, UP och C vill Moderaterna hellre se BRT, en typ av snabbussar. Om två år är det nytt kommunval och Therez Almerfors tror att spårvägen kommer att bli en av de stora valfrågorna.
Men med styret och L i en spårvägsallians – är det kört för motståndarna? Kent Kumpula (SD) tror det.
– Upphandlingarna pågår med full fart och man har lagt ner många miljoner redan. Det är jättesorgligt, säger han.
Ja, den här mandatperioden är det svårt att stoppa några projekt, medger Therez Almerfors.
Kommer ni komma till en punkt där ni får "ge upp" och acceptera att det blir spårväg?
– När vi förhoppningsvis tar över makten 2026 får vi ju utvärdera och se hur mycket pengar man hunnit lägga ner. Än så länge ligger ingen räls, och fram tills dess har vi absolut inte släppt frågan.
Mycket hänger just på hur långt spårvägsprojektet hinner komma innan nästa val, tror Ehsan Nasari (C).
– Jag tror att de styrande partierna försöker komma så långt som möjligt för att oppositionen ska känna att vi måste släppa det. Men vi är inte riktigt där än.
Samtidigt kan man inte bråka om spårvägen i all oändlighet, säger Nasari. Därför har han alltmer börjat flytta fokus till planerna på en 850 meter lång bro över Fyrisån, som han är kritisk till. Nyligen klubbades detaljplanen för en spårvagnsdepå i närheten av Sävja, vilket gör att spårvagnarna måste kunna rulla från västra sidan och över ån.
– Nu är sista hoppet att bron får nej i miljöprövningen 2025, säger Ehsan Nasari.
Det är dags för spårvagnsmotståndarna att gilla läget, kontrar Jennie Claesson.
– Jag har full respekt för att man inte tycker lika, men det är ingen bra idé att stoppa projektet när det väl är igång.
Det tycker inte heller Erik Pelling.
Är det en medveten strategi att skynda på byggandet så det blir svårt att backa senare?
– Det här har hållit på i ett decennium. Vi har gjort olika utredningar, sökt och fått pengar, förhandlat och utrett. Att som opposition påstå att det går fort... Jag skulle säga att det går ganska långsamt, säger han.