I förra veckan meddelade Jennie Claesson (L) att Liberalerna byter fot och säger ja till spårväg i Uppsala. Det är ett beslut som ritar om den politiska kartan i Uppsala kommun. Det blev tydligt inte minst efter onsdagens presskonferens, där Claesson och Erik Pelling (S) tillsammans presenterade en gemensam överenskommelse.
De konstaterar att det nu finns en politisk majoritet för spårväg och för det fyrspårsavtal som slutits med staten – inklusive de 33 000 bostäder som ska byggas i södra staden.
– Vi har det senaste halvåret skickat väldigt konstiga signaler till omvärlden. Nu ger vi tydliga besked till Uppsalaborna och investerare om att det finns en politisk stabilitet. Avtalet med staten samt den översiktsplan som finns ligger fast. Det kommer att vara värt att investera i Uppsala, säger Erik Pelling.
– Vi får inte göra om misstaget som vi gjorde under 90-talets lågkonjunktur, då vi stagnerade och slutade bygga bostäder, säger Jennie Claesson.
Ett krav från Utvecklingspartiet demokraterna (UP) när man gick med på att stötta S var att fyrspårstavtalet med staten ska omförhandlas.
Med dagens besked: blir det alltså ingen omförhandling?
– Vi kommer att gå till staten med ett antal saker som vi vill justera i avtalet, men det är inom ramen för avtalet. Vi har ju upptäckt saker som vi vill ha en diskussion med staten om. Om man till exempel tappar bostäder i ett område vill vi kunna flytta dem till ett annat område. Så vi kommer att kunna leva upp till avtalet men kanske inte exakt i alla detaljer som man tänkte 2018, säger Erik Pelling.
– Det är inga konstigheter. Det dyker alltid upp saker vi inte kunnat förutse, så som skyddade arter, säger Jennie Claesson.
Men antalet bostäder ska inte förhandlas ner?
– Nej, säger Erik Pelling.
Vet Stefan Hanna (UP) om er överenskommelsen med L?
– Ja, jag sms:ade honom i morse.
Hård kritik har riktats mot att Uppsala ska lägga miljarder på spårväg, samtidigt som välfärden blöder. Därför, säger Claesson, har hon nu enats med de rödgröna om att "freda skolan". Till och med 2026 ska effektiviseringskravet tas bort från grundskolan, vilket motsvarar cirka 300 miljoner kronor. Effektiviseringskravet för förskolan ska halveras för 2024 och fasas ut till 2026, motsvarande cirka 100 miljoner.
– Alla är överens om att det är i skolan grunden sätts. Rektorer har larmat om att de inte kan spara mer, säger Jennie Claesson.
Var skolsatsningen ett krav från L för att säga ja till spårväg?
– Nej, vi satte oss ner och diskuterade, och landade i att det här var en bra idé. För den stora kritiken mot spårväg har varit att vi inte satsar på barn och unga. Så det här blev en bra väg framåt, säger Jennie Claesson.
Enligt Erik Pelling är vinsten även här stabilitet.
– Det här är en långsiktig överenskommelse om flera saker: statsbyggnad och kärnverksamheten. Nu vet vi att det under den här mandatperioden finns stabilitet i de här frågorna, vi kommer kunna prioritera skolan och göra framtidsinvesteringar samtidigt.
Varifrån tar ni pengarna?
– Det är en samlad bedömning av ekonomin. Vi kommer att få spara in på andra områden, säger Erik Pelling.
Vilka då?
– Det får vi återkomma till.
Jennie Claesson uppger att Liberalerna kommer att lägga fram en egen budget för nästa år – varken tillsammans med styret eller med alliansen. Rent matematiskt betyder det att de rödgrönas budget ser ut att få flest mandat (39). Fortsätter stödet från UP kommer den rödgröna budgeten att få ytterligare två mandat.
Men Jennie Claesson menar att L fortfarande är en del av alliansen.
– Vi har många frågor där vi är väldigt överens, det är spårvägsfrågan som skiljer oss, säger hon.
Det fanns tveksamheter inom alliansen efter ert spårvägsbesked huruvida man ville fortsätta samarbeta med er. Blir det inte ännu svårare inom alliansen om ni nu gör gemensam sak med de rödgröna?
– Vi får ha fortsatta samtal inom alliansen.
Men er budget med fem mandat kommer sannolikt inte att gå igenom...
– Det vet man aldrig. Vi hoppas att vi kan hitta en ännu bredare samsyn kring fyrspår och spårväg.
...men om det blir så, kommer ni då att rösta för styrets budget?
– Vi kommer att rösta på vår egen budget.
Förra mandatperioden hamnade det dåvarande styret i en liknande situation. Då styrde S, L och MP tillsammans i vad de kallade ett "mittenstyre". Vänsterpartiet släppte dock fram deras budget och gav därigenom styret sitt stöd.
Blir L ett stödparti till styret nu?
– Nej nej nej, vi har en sakpolitisk överenskommelse, men vi är inte ett stödparti. Vi är ett oppositionsparti, precis som vi var innan.
I praktiken innebär överenskommelsen med L att Socialdemokraterna inte längre är lika beroende av UP:s två mandat. De rödgrönas budget går igenom ändå. Men Erik Pelling sa under pressträffen att avtalet med UP fortfarande gäller.
– Vi har ett lite bättre utgångsläge nu. Men fortfarande så hedrar vi vår överenskommelse med UP, säger Erik Pelling.
Totalt omfattar den politiska överenskommelsen mellan L och de rödgröna 13 punkter. Förutom skola och fyrspårsavtalet handlar det bland annat om att minska andelen inhyrd personal i äldreomsorgen, underlätta parkering i centrum och snabba på byggandet av skola och förskola på busstomten i Industristaden.