Noll meters skillnad avgör vid Domarringen

I förra veckan fick de flesta föräldrar antagningsbeskeden till skolan. Barnens skolplacering har stor betydelse för många familjers vardag. I år är det extremt små skillnader som avgör vilken elev som får plats på den skola man önskat.

Elin Rhöös son Emil kom inte in på Domarringens skola trots att skillnaden är noll meter till den sista som fick plats.

Elin Rhöös son Emil kom inte in på Domarringens skola trots att skillnaden är noll meter till den sista som fick plats.

Foto: Elin Sandow

Uppsala2018-03-19 07:00

De skolor där detta slår mest är vid antagningen till förskoleklass vid Domarringens skola och Vaksalaskolan. Vid antagningen till Domarringen var det sex elever med exakt samma värde på relativ närhet, där några får plats på skolan och några hamnar utanför. Vid Vaksalaskolan var det tio elever med en meters skillnad i relativ närhet runt gränsen för den sist antagna eleven. Det här gör det omöjligt för föräldrar att förutse utfallet i skolvalet.

Elin Rhöös är en av de föräldrar som påverkas vid årets skolval. Hennes son Emil blev utan plats vid Domarringens skola, trots att skillnaden är noll meter till den sista som fick plats. För familjen är det stor skillnad om man får sitt förstahandsval eller inte.

– Går det inte att lösa det här tror jag att vi måste flytta. Vi har barn på förskolan också och det blir helt omöjligt att få ihop logistiken om man måste åka åt fel håll, säger hon.

LÄS MER: Kommunen vill inte rätta till orättvisa

LÄS MER: Lars har cyklat 53 mil till skolan

LÄS MER: Skolvalet ökar segregationen

Ett problem är att det finns fel i kartunderlaget som kommunen använder. De felen är mångdubbelt större än de små skillnaderna som avgör antagningen. I årets skolval är det 51 elever där skillnaden mot gränsen för den sist antagna är mindre än 20 meter. UNT har tidigare gjort kontrollmätningar av de mätvärden som kommunen har angett för ett antal elever. Det skilde då upp till 346 meter mellan kommunens teoretiska avstånd och det verkliga avståndet. De individuella skillnaderna var också stora mellan olika elever. För några hade kommunen angett ett för kort avstånd på upp till 70 meter och andra hade fått ett för långt avstånd på upp till 346 meter. Trots att det slår så olika mellan olika elever hävdar kommunens antagningsenhet att det blir lika för alla eftersom man använder samma karta.

LÄS MER: Rena lotteriet avgör skolplaceringarna

LÄS MER: Skolplaceringar får bakläxa

De föräldrar som hittar fel i avståndsmätningen som påverkat antagningen för barnen kan de överklaga till förvaltningsrätten.

Man kan också konstatera att det är stora skillnader år från år i hur svårt det är att få plats på en viss skola. Årskullarnas storlek är en viktig faktor. I år är det första gången någonsin som alla sökande inte får plats vid Stordammens skola. Vid antagningen till årskurs 6 får inte ens alla som har Stordammen som sin närmaste skola plats där.

De skolor där det i fjol krävdes högst värde på relativ närhet för att få plats var Danmarks skola och Västra Stenhagenskolan. Vid årets skolantagning får alla sökande elever plats vid båda dessa skolor.

I årets skolval krävs det högst relativ närhet för att få plats vid Nåntunaskolan och Bergaskolan i förskoleklassen, Stordammen i årskurs 6 samt Valsätraskolan och Tunabergsskolan i årskurs 7.

LÄS MER: Här är fallgroparna i skolvalet

LÄS MER: Delseger för kommunen

LÄS MER: Kommunen försöker rädda syskonförtur

4 284 elever i årets skolval

Årets skolval omfattar 4 284 elever. De flesta av dem, 2 610 barn, ska börja förskoleklass till hösten.

Mellan den 11 och 31 ­januari har vårdnadshavarna angett tre skolor i prioritetsordning.

Om alla som sökt inte får plats på en skola används i första hand syskonförtur, upp till årskurs tre och inom en radie av två kilometer.

Därefter görs urvalet enligt relativ närhet, där avståndet till den sökta skolan jämförs med avståndet till den närmaste eller näst närmaste skolan. Den närmaste skolan används som jämförelseskola även om eleven inte kan erbjudas plats där.

Friskolorna kan ha egna antagningsregler där kötid kan vara ett kriterium.

92 procent i förskoleklassen och 73 procent i årskurs 1–9 har fått sitt förstahandsval.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!