LÄS MER: Här är fallgroparna i skolvalet
Anna Rosling Larsson tycker att det skulle vara mycket bättre med det äldre systemet med skolområden, så att alla från början vet till vilken skola de hör.
– Nu finns det ingen garanti för att man får gå i samma skola som andra som bor i området, och det går inte att välja att gå i en skola tillsammans med kompisarna, det valet finns inte.
Hon tycker det är märkligt att ingen driver frågan politiskt om att ta bort skolvalet.
– Man vet att det ökar både segregationen och transporterna samtidigt som det underminerar den kommunala skolan genom att en massa pengar går till friskolor, säger hon.
Caroline Hoffstedt (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden, försvarar det fria skolvalet.
– Jag beklagar och känner med dem som inte får plats på den skola man allra helst vill ha. Men jag ser också att det fria skolvalet är viktigt för många föräldrar.
Hur ser du på att systemet är oförutsägbart?
– Jag kan förstå den synpunkten. Det är nackdelen med relativ närhet att det minskar förutsägbarheten. Men när vi hade placeringar utifrån områdesupptagning hade vi också svåra gränsdragningsproblem. Det här är svåra frågor oavsett vilket system man tillämpar.
Det finns studier som visar att skolvalet ökar segregationen.
– Med den boendesegregation som vi har i Uppsala är det viktigt att ha möjligheten att ta sig till en annan skola som skolvalet ger. Och enligt IFAU är boendesegregationen den viktigaste orsaken till segregationen i skolan. Men dagens skolval innebär också problem. Det är därför utredarna i Skolkommissionen föreslår att skolvalet ska vara obligatoriskt och att kötid som urvalsprincip ska tas bort så att inte bara de mest resursstarka väljer, säger Caroline Hoffstedt.
Men att skolvalet bidrar till att minska skolsegregationen stämmer inte med forskarnas slutsatser. Helena Holmlund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, säger att deras studier visar att föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar i högre grad väljer friskolor åt sina barn.
– I teorin skulle skolvalet kunna utjämna skillnaderna som uppstår på grund av boendesegregationen. Men i praktiken är det de starka eleverna som lämnar den kommunala skolan. För enskilda individer ger skolvalet en sådan möjlighet. Men om man tittar på genomsnittet i befolkningen, även i svaga områden, så är det elever med bäst studieförutsättningar som går till fristående skolor, säger Helena Holmlund.
Det IFAU främst studerat är vilka barn som går i friskolor jämfört med kommunala skolor. Att se hur skolvalet påverkar när föräldrarna väljer mellan olika kommunala skolor är inte lika lätt, enligt Helena Holmlund.
– I de analyser vi gjort av valet till kommunala skolor ser det ut som om det inte är lika segregerande och det är mer blandat vilka som byter mellan kommunala skolor.
John Östh, lektor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, har gjort flera studier av hur skolsegregationen påverkas av skolvalet. Och de visar på samma tendenser som resultaten från IFAU. Slutsatsen är att skolvalet är en starkare drivkraft än boendesegregationen för segregationen i skolan.
– Barn till bättre bemedlade som hade en skola i ett utsatt förortsområde som sin närmaste skola valde bort den skolan i högre grad än andra i området. De som pendlade kortast väg till skolan var pojkar till lågutbildade föräldrar. Det blir en självsortering med unga pojkar i utanförskapsområden i den ena skolan och motsatsen i en annan skola. Dessutom kunde vi visa att betygsskillnaderna ökar som en följd av skolvalet, säger John Östh.