LÄS MER: Fallgroparna i skolvalet
– Det är som ett skämt. Och det finns många nivåer av galenskap i detta. Hur tänker de sig att vardagen ska fungera för folk? frågar sig Anna Rosling Larsson, mamma till Lars som nu går i andra klass i Valsätraskolan.
Som så många andra som flyttar inom eller till Uppsala har de upptäckt att möjligheterna att få gå i en skola nära hemmet blir mycket små när man söker plats i andra årskurser än förskoleklassen. I en fotobok som skickats till kommunens antagningsenhet har familjen skildrat sonens dagliga cykelväg till skolan för att visa hur eleverna påverkas av skolvalssystemet. Något svar har de dock inte fått från kommunen.
Familjen bor i närheten av Ulleråker. Och i förskoleklassen fick Lars plats i Ekuddens skola, som är den närmaste skolan. Men när familjen Rosling-Larsson kom tillbaka till Uppsala efter ett år i USA fick han inte gå i samma klass som tidigare, trots att det totala antalet elever var det samma som efter att han lämnade klassen. När Lars gick där var de 31 elever, nu är de 30.
Först fick de besked att han skulle gå i Stordammens skola i Sävja, över 7 kilometer från hemmet, men så småningom ändrades det till Valsätraskolan, 3,3 kilometer bort. Och trots att det inte går någon buss mellan hemmet och skolan fick Lars bara ett skolbusskort, ingen skolskjuts med taxi.
– Det är inga fel på Valsätraskolan. Det är en jättebra skola. Men Lars är jättetrött när han kommer hem och förlorar hela det sociala livet som man har i skolan genom att han aldrig kan gå hem med en kompis efter skolan, säger Anna Rosling Larsson.
Giggi Thomson, chef för individstöd på utbildningsförvaltningen, säger att hon inte kommenterar enskilda ärenden och vill inte säga varför Lars inte erbjudits skolskjuts.
– Medborgare ska känna att vi behandlar dem på ett respektfullt sätt och behandlar alla lika, säger hon som förklaring.
Vad är det som gör att klassen rymmer färre elever nu än när Lars gick där?
– Om det blivit ett fel i våra system vid skolvalet gör vi en överinskrivning för att inte enskilda ska drabbas. När sedan en elev flyttar tar vi inte in någon ny elev utan avvaktar tills vi kommer ner på det elevantal som det ska vara.
I det här fallet säger både lärare och rektor att det skulle rymmas en elev till. Varför får inte de bestämma det?
– Inför skolvalet bestämmer grundskolechefen vilken kapacitet skolorna ska ha. Det finns en risk för kapacitetsbrist om varje rektor själv skulle besluta om elevantalet.
Men här är det ju tvärtom, att rektorn kan tänka sig att ta in ytterligare en elev.
– Vi har en antagningsenhet. Det är där all antagning sker och inte någon annanstans. Vi kan inte återgå till en gammal ordning där rektor bestämmer vilka elever som ska antas.
Felet som uppstod vid antagningen när Lars skulle börja förskoleklassen fanns i kartunderlaget. När föräldrarna sökte plats till årskurs 2 visade det sig dock att kartfelet fortfarande inte var rättat.
Men Giggi Thomson kan inte svara på varför felet inte rättades till efter att det påpekades första gången.