Allan Mare är biträdande chef på Bärby ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där tar han hand om killar som är intagna för sluten ungdomsvård på grund av kriminalitet och drogmissbruk.

LÄS MER: Så jobbar polisen mot gängen

LÄS MER: Mor och söner i stor brottshärva

Artikelbild

| Ungdomsbrott. Det är viktigt att polisen lagför ungdomar som begår brott men polisen måste satsa mer på att bygga relationer till de här ungdomarna. Det säger Allan Mare som arbetar vid Bärby ungdomshem strax utanför Uppsala.

På frågan vilken insats som är viktigast för en person som ska lämna det destruktiva livet bakom sig svarar han:

– Att få stöd att komma till insikt om konsekvenserna av att fortsätta med brott och narkotika. På Bärby försöker vi så ett frö för att visa att det finns ett annat sätt att leva. De här killarna måste få lära sig att se sig själva från ett annat perspektiv, säger Allan Mare.

Han nämner några andra väsentliga åtgärder:

* att skapa relationer till ungdomarna. I många fall har de svikits av vuxenvärlden.

Artikelbild

* att bygga upp en ny självkänsla. Ofta har den grundats i gängtillhörighet.

* att erbjuda en gemenskap som inte bottnar i kriminalitet.

Artikelbild

* att ändra tankemönster. ”Om inte jag begår det här brottet så gör någon annan det”, är en attityd som inte håller ute i samhället.

Allan Mare betonar hur viktigt det är att myndigheterna tidigt fångar upp barn som har det jobbigt.

Artikelbild

– Bland annat de som arbetar inom socialtjänsten måste komma närmare de här ungdomarna, de behöver lämna skrivbordet lite oftare.

LÄS MER: Heroinmissbruk bland ensamkommande i Uppsala

LÄS MER: Droger ett sätt att dämpa ångest

Han understryker även vikten av att föräldrar som är på väg att förlora ett barn till den kriminella världen får mer stöd.

Ytterligare ett förslag är att kommunerna borde använda beprövade, välfungerande metoder i socialt arbete med ungdomar, gärna i form av en enhetlig nationell strategi.

Allan Mare växte upp i Gottsunda i Uppsala med föräldrar som periodvis gick utan jobb och fick socialbidrag.

– Jag hade kunnat vara en av dem som hamnade fel men till stor del blev föreningslivet min räddning. Jag spelade fotboll i Unik och där träffade jag människor som vägledde mig och gav mig gemenskap.

Han blev flera gånger under sin uppväxt tufft bemött av polisen med frågor som ”Och var har du snott den här bilen då?”, något han kopplar till sitt utländska utseende. Han tycker att det blivit hårdare attityder mellan polisen och en del av de ungdomar som växer upp i segregerade bostadsområden.

Det talas ibland om invandrartäta, brottsbelastade förorter. Allan Mare understryker att det handlar om social uppväxtmiljö, inte om ursprungsland.

– Flyttades en grupp etniska svenskar till en segregerad förort skulle man nog se en ökning av sociala problem bland dem.