Den 9 januari i år stormade polisen en lägenhet i Uppsala som tillhör en kriminellt belastad person. I lägenheten hittades ett gevär och två pistoler, narkotika samt 475 000 kronor i kontanter.

Tillslaget var en del i vad Uppsalapolisen kallar ”den särskilda gänginsatsen”, som tog fart i augusti i fjol.

– Då började vi få in rapporter om att det bildats flera konstellationer av yngre män som begick brott i grupp. Det handlade om bland annat personrån, stölder och narkotikabrott, säger Jale Poljarevius, chef för polisområdet Uppsala-Knivsta.

Artikelbild

| Vapen. Den här revolvern är ett av de skjutvapen som personer i Uppsalas kriminella kretsar blivit av med.

– I ett sådant läge kan man agera på två sätt. Antingen kan man rycka ut på larm när ännu en person blivit rånad och gärningsmannen redan hunnit smita. Eller så lämnar man sin komfortzon, kartlägger de mest brottsaktiva och ser till att stoppa dem. Vi beslöt att gå på djupet med det här.

Gänginsatsen delades upp i två faser. Den första fasen innebar en kartläggning av kopplingarna mellan vissa brottsaktuella Uppsalabor. På så sätt sållade man ut ett hemligt antal individer som kunde delas in i sex grupper av löst sammanhållna, delvis stadsdelsbaserade nätverk.

I fas två, med start i september 2016, spreds uppgifterna till poliserna ute på fältet. De fick veta vilka de skulle hålla extra koll på och informerades om deras namn, brottsbakgrund och fick se bilder på de utpekade.

Poliserna i yttre tjänst instruerades att kontrollera de utvalda personerna så fort de dök upp.

Artikelbild

| Brottsverktyg. Automatvapen hör till de mer potenta skjutvapen som Uppsalapolisen beslagtagit under sin gängsatsning.

– Vi stoppade bilar, gjorde kroppsvisitationer, kollade id-handlingar och letade efter knark, vapen och kontanter. Vi skaffade oss ytterligare information om de aktuella personerna och det ledde till husrannsakningar och gripanden, berättar Jale Poljarevius.

Arbetet verkar ha gett resultat. I slutet av oktober hade sju personer häktats och två skjutvapen tagits i beslag. Tre månader senare hade siffrorna stigit till 25 häktade samt 16 beslagtagna skjutvapen.

Artikelbild

| Droger. Att stoppa narkotikaflödet är ett av uppdragen. På bilden ett parti cannabis som hittats under en insats.

Parallellt inleddes förundersökningar som lett till rättegångar där flera personer dömts, i vissa fall till fleråriga fängelsestraff. Rör det sig om yngre personer har socialtjänsten kopplats in och ibland beslutat om tvångsvård.

Jale Poljarevius skriver regelbundet på Twitter och hans budskap är tydligt; den som sysslar med brott i Uppsala riskerar att åka fast.

Artikelbild

| Explosivt. En handgranat som beslagtogs i en Uppsalalägenhet i december 2016.

Så här kan hans twittrande se ut:

”30/12 -16: Efterlyst gängmedlem greps igår av Uppsalas insatsgrupp i en stadsdel i Uppsala. Mycket viktigt strategiskt gripande.”

Artikelbild

| Informerades. Jale Poljarevius, chef för lokalpolisområdet Uppsala/Knivsta, berättade för Jan Björklund (L) om det spända läge som ibland råder på Bandstolsvägen i Valsätra.

När någon klottrat: ”Hata polisen, fuck Jale Poljarevius”, twittrar han ut ett foto av klottret med kommentaren:

”Pengar, vapen och narkotika försvinner ur gängens ägo. Insatsen ger resultat i dubbel bemärkelse”.

Då en polisbil får däcken sönderskurna i Gottsunda och kommer twittersvaret snabbt: ”Ni kan aldrig skrämma bort oss. Enda effekten blir att vi höjer vår närvaro.”

Jale Poljarevius, som vanligt klädd i polisuniform, blickar ut över Fyrisån från sitt rum i polishuset. I närheten står en rad klädskåp där utryckningspoliserna byter om inför uppdragen.

Han svarar snabbt och rakt på frågor, det här är knappast en person som spiller tid i onödan. Vid något tillfälle blir han osäker på en uppgift, rusar ut i korridoren: ”Magnus, det där mordet på Vaksalagatan, när var det?”

Återvänder sedan snabbt till tjänsterummet för att avverka intervjun med UNT.

Borde inte polisen haft koll på Uppsalas kriminella utan att behöva göra en gängsatsning?

– En del konstellationer har vi haft stenkoll på sedan tidigare. Men i vissa fall rör det sig om nyanlända asylsökande eller unga Uppsalabor som blivit aktuella när de vuxit upp och börjat ägna sig åt brott, svarar Jale Poljarevius.

– En viktig skillnad är att vi inte längre letar i en grå massa. Dessutom griper vi in på ett tidigare stadium och har i flera fall kunnat förebygga brott.

Genom satsningen har ni fått bort en del stök kring Resecentrum och Brantingstorg. Men då flyttar sig väl bara grupperna till någon annan plats?

– Jo, men då åker vi dit istället.

Under 2016 genomförde polisen över 2 200 ingripanden i Gottsunda och Valsätra. Är inte det att trakassera de boende i området?

– Vi ingriper bara mot dem som begår brott eller stör ordningen.

Polisen klagar ständigt på resursbrist. Hur kan ni hinna med gänginsatsen?

– I nuläget måste jag använda vanliga radiopoliser som även tvingas ta andra utryckningar och mycket rinner mellan stolarna. Å andra sidan skapar mina poliser helt otroliga resultat.