Rickard Nygrens son Rasmus är en av dem som drabbas. De bor i Sävja, 800 meter från Stordammens skola enligt kommunens mätning. Men Rasmus, som ska börja i årskurs 6 fick skolplacering vid Gränby skola.
– Vi gick in och gjorde ett skolval till Stordammen i ebarnungdom. Men på antagningsenheten säger de att vi inte har gjort något val. När vi fick brevet med placeringen var jag så upprörd så jag visste inte vad jag skulle göra, säger Rickard Nygren.
Av något skäl har deras skolval inte registrerats i kommunens datasystem. Det har fått till följd att deras son hamnat i kategorin elever som inte har gjort något val. Dessa placeras sist, efter att alla elever med godkända skolval har fått sina platser.
För Rasmus, som nu placeras på en skola 7,5 kilometer från hemmet, blir det en svår situation, enligt pappa Rickard.
– Han är blyg och har lätt att känna sig utanför. Nu hamnar han på en skola långt bort från alla kompisar, säger han.
Giggi Thomson, chef för individstöd vid utbildningsförvaltningen, säger att hon inte kommenterar enskilda fall. Hon motiverar systemet med att man vill uppmuntra skolvalet.
– Vi vill att alla ska göra ett aktivt val. Därför premieras de vid placeringen, säger Giggi Thomson.
Hon säger också att kommunen har skrivit brev och ringt upp alla vårdnadshavare som inte gjort något skolval för att få även dem att välja. Rasmus pappa, Rickard Nygren, säger dock att den första kontakt familjen fick med kommunen var när beskedet om sonens skolplacering damp ner i brevlådan. Det är en bild som bekräftas av flera föräldrar som UNT varit i kontakt med. Ingen av dem har fått varken brev eller telefonsamtal från antagningsenheten.
I Rasmus fall ska det dock ändå inte spela någon roll om de gjort ett val eller inte. Både de elever vars föräldrar inte gjort något skolval och de som inte kommit in på några av sina val har enligt skollagen samma rätt att gå i en skola nära hemmet som de elever som har valt de närmaste skolorna. Värdet på relativ närhet, som avgör vem som får plats på skolan, räcker för Rasmus del med god marginal för att han borde få en plats vid Stordammen.
Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket, säger att alla elever har lika stor rätt till en skola nära hemmet. De elever som inte gjort något val ska prövas enligt närhetsprincipen på samma sätt som de som har valt skola.
– Det är inte obligatoriskt att välja skola. Kommunen behöver se till att även de som inte önskat får en skola nära hemmet, säger hon.
Har man fått en felaktig placering kan man överklaga till Skolinspektionen eller förvaltningsrätten.
I hela Uppsala är det 407 elever som antingen inte gjort något val eller inte fått något av sina tre val. 153 av dem har fått en annan skolplacering än den närmaste skolan.
Giggi Thomson anser dock att kommunen inte gjort något fel.
På vilket sätt uppfyller ni rätten till en skola nära hemmet för dem som inte gjort något val?
– Vi tillämpar relativ närhet även för dem, säger Giggi Thomson.
Elever i Sävja och Norby har fått skolplats i Gränby. Är det nära hemmet?
– Nej, det är inte nära hemmet. Vi kan inte tillgodose närheten fullt ut när vi har brist på platser.
Hur ser du på att Skolverket anser att det bryter mot skollagen?
– Jag anser inte att vi bryter mot skollagen. Hittills har ingen som överklagat fått rätt mot kommunen.
Men chansen att någon som inte gjort ett skolval orkar driva fallet till Skolinspektionen eller domstol är väl ganska liten?
– Då ser vi det på olika sätt. Alla kan överklaga. Och om det visar sig att vi har gjort fel så ändrar vi det.
LÄS MER: Här är fallgroparna i årets skolval
LÄS MER: Liten skillnad avgör i rätten
LÄS MER: Skolvalet ökar segregationen