"Det känns helt orimligt att vi ska behöva ta bort personal för att lokalerna blivit dyrare", säger Lisa Landerhjelm, rektor på Tunabergsskolan.
– Det blir omöjligt att få ihop det här utan att skära rätt rejält i personalen. Från för lite personal redan innan kommer det att bli ännu färre, säger Lisa Landerhjelm, rektor på Tunabergsskolan i Uppsala.
Hon är en av 19 högstadierektorer som i en debattartikel i UNT varnar för följderna av nästa års kommunbudget, som nu klubbats.
Det är andra gången på kort tid som rektorer i Uppsala ryter till. I september, precis innan valet, larmade låg- och mellanstadierektorer om att skolpengen i Uppsala är så låg att skolorna inte hinner lära barnen det de har rätt till enligt lag – rektorerna har nämligen inte råd att anställa tillräckligt med lärare.
Politiker från i princip alla partier lovade bot och bättring: mer pengar skulle satsas på eleverna.
I budgeten för 2023 höjs skolpengen i grundskolan med 6,6 procent. Men i realiteten blir det ingen ökning av pengar till eleverna. Eftersom kostnaderna för bland annat lokaler och måltider ökar mer kommer skolorna nu att kunna lägga en ännu mindre del av budgeten på undervisning.
– Pengar som jag vill lägga på personal måste jag i stället lägga på sådant som måltider, lokalhyra och städ, konstaterar Lisa Landerhjelm.
Så vad ska du göra?
– Jag vet verkligen inte. Vi har under flera år hyvlat så mycket att vi nu kommit till en gräns att jag inte vet var vi ska ta från. Kanske tvingas jag titta på antalet elevassistenter, men de få vi har kvar har ju jättemycket att göra.
På Tunabergsskolan kommer personalen att behöva blir färre för att budgeten ska gå ihop.
Uppsala kommun har i flera år satsat nästan minst pengar i hela landet på skolan. År 2021 var det bara 8 av Sveriges 290 kommuner som la mindre pengar på undervisning per elev.
– Det är tragiskt och ledsamt. Sedan har vi varit bra på att vara effektiva, men vi har nått gränsen. Som rektor måste jag få förutsättningar från kommunen att ge eleverna vad de har rätt till enligt skollagen, säger Lisa Landerhjelm.
Det grundbelopp per elev som Uppsalas skolor får från kommunen ska täcka bland annat undervisning, måltider, städ och lokalkostnader. Den enda post där Uppsala lägger mer än snittet är på skollokaler – och det är inget som rektorerna kan påverka.
– Det känns helt orimligt att vi ska behöva ta bort personal för att lokalerna blivit dyrare. Vi borde ha ett system där vi tittar på vad en elev i svensk skola har rätt till enligt lag, helt bortkopplat från fastighetsfrågan, säger Lisa Landerhjelm.
"Vi kokar soppa på en spik och gör fantastiska resultat med tanke på budgeten. Men eleverna skulle kunna nå ännu längre med tanke på att vi är en stor universitetsstad", säger Henrik Ljungblom, rektor på Nannaskolan i Uppsala.
Nannaskolan kommer nästa år att betala 10,7 miljoner kronor i hyra, vilket är 1,1 miljoner mer än i år. Dessutom försvinner tillfälliga statsbidrag som skolan tidigare fått och som i viss mån kompenserat för den låga skolpengen, uppger Nannaskolans rektor Henrik Ljungblom. Han ser ingen annan lösning nu än att dra ner på personalen.
– Jag har krav på att leverera en nollbudget. Eftersom jag kommer att behöva spara flera miljoner måste jag dessvärre skära i personalen. Följderna blir att färre elever kommer att nå kunskapsmålen, säger Henrik Ljungblom.
Vad tänker du om att Uppsala spenderar nästan minst pengar i landet på skolan?
– Att det är anmärkningsvärt. Kommunen åker lite räkmacka på att det finns så mycket kompetent personal i Uppsala. Vi kokar soppa på en spik och gör fantastiska resultat med tanke på budgeten. Men eleverna skulle kunna nå ännu längre med tanke på att vi är en stor universitetsstad.
Nannaskolan kommer att behöva betala drygt 1 miljon mer i hyra nästa år.
Eva Christiernin (S), tillträdande ordförande för utbildningsnämnden, säger att hon delar rektorernas oro.
– Läget är akut för 2023, det handlar inte längre om att höja ambitionen för skolan utan om att få skolan att hålla ihop.
”Vi kommuner kommer inte att klara lågkonjunkturen utan statens hjälp. Jag är djupt bekymrad” säger Eva Christiernin (S) som riktar hård kritik mot att regeringen tar bort statsbidrag till skolorna.
Situationen är dock inte främst kommunens fel, menar Eva Christiernin. Höjningen av grundbeloppet – 6,6 procent – till Uppsalas grundskolor är tre gånger så hög som tidigare år.
– Vi har lagt många andra politiska ambitioner på vänt för att freda skola och omsorg från lågkonjunkturen. Men när regeringen nu tagit bort en rad statsbidrag riktade till skolan rycks mattan undan för oss, säger hon.
Men oaktat statsbidrag: nästan alla andra kommuner lägger ju mer pengar på skolan än Uppsala?
– Ja, vi har en för låg grundersättning. Jag är lärare själv och vet att grundskolan behöver förstärkning, det var därför jag nu tackade ja till uppdraget att ha politiskt ansvar för skolfrågor. Men vi kommuner kommer inte att klara inflationen utan statens hjälp.