Före valet uppmärksammade rektorerna för Uppsalas låg- och mellanstadieskolor det kärva ekonomiska läge skolorna befunnit sig i under många år. Förståelsen från politikerna var stor och det var bara något enstaka parti som inte lovade satsningar på skolan inför valet. Efter valet ser tillämpningen av detta helt annorlunda ut. Den uppräkning av resurser som gjorts i budgeten täcker långt ifrån de stora kostnadsökningar som skolan inte kan påverka.
Uppräkningen minskas sedan genom att det delvis neutraliseras av ett effektiviseringskrav. Ett hårt slag mot en verksamhet som redan har signalerat att vi inte har något mer att ta av.
Vi som rektorer i högstadieskolor håller till fullo med våra kolleger om att situationen är allvarlig och nu blivit allvarligare. Under flera år har kommunen kunnat komma undan med den egna låga grundersättningen i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Statliga satsningar har kompenserat och fyllt i hål som gjort att vi har kunnat prestera skolresultat på mycket goda nivåer trots dåliga förutsättningar från vår huvudman. Genom denna budget hotas kompetensförsörjningen, kontinuiteten i verksamheten och elevernas möjligheter till en god utbildning.
Den styrande majoriteten och kommunfullmäktige behöver ta sitt ansvar för eleverna i Uppsalas skolor. Vi har bland det lägsta ersättningarna till utbildningsverksamheten i landet. Det går bara inte att minska från det bottenläget vi har.
Ska vi vara konkreta ser vi att vi får kostnadsuppräkningar i skolformerna på 5,8 procent som sedan direkt minskats med 1,5 procent i effektivisteringkrav. Kostnadsuppräkningen som återstår ska kunna täcka löneökningskostnad för kommande år och övriga ökande kostnader utifrån inflation. Det ska också täcka andra stora kostnadsökningar, vilket det alltså inte på långt när gör. Vi vet nu bland annat att kostnad för måltider och lokaler, som är stora poster i ekonomin som vi inte kan påverka, ökar med 8 procent kommande år.
Den styrande majoriteten behöver också ta fullt ansvar för de förändringar och kostnader som läggs på verksamheterna. Som exempel kan nämnas att friskvårdsbidraget till medarbetarna höjs utan att man budgeterat för detta i ersättning till verksamheten. Summa summarum leder det höjda friskvårdsbidraget till minskade resurser nära eleverna.
Utbildningsnämnden behöver ta sitt ansvar för att säkra att pengarna vi väl får hamnar på skolorna i kärnverksamheten. Satsningar för att vinna politiska poänger måste läggas på hyllan. Vi behöver pengarna för att klara grunden och kan inte vara bundna av uppdrag som inte syftar till att klara skollagens absoluta minimikrav. Det finns inte heller utrymme för generositet från nämnden utöver vad skollagen kräver. Vi ser det som nödvändigt att nämnden rensar i sådant som binder förvaltningen och därmed hindrar möjligheten att rikta pengarna till att ha tillräckligt med lärare i varje klassrum.
Uppsala kommun ligger i topp i gällande resultat i förhållande till ersättning. Det betyder att vi erbjuder kvalitet med otroligt små medel. Men hur länge kan vi erbjuda den kvaliteten är medlen minskas varje år? Hur länge håller de som arbetar i skolan när förutsättningarna blir sämre hela tiden? Priset för att fortsätta pressa en redan pressad verksamhet kan bli mycket högt.