Uppsala lägger klart mindre pengar på undervisning, lärverktyg, skolmat och elevhälsa än snittet. Däremot lägger man något mer än snittet på lokaler och "övriga kostnader".
År 2021 spenderade Uppsala kommun 110 699 kronor per elev i årskurs 1–9. Det är 11 300 kronor mindre än vad svenska kommuner lägger i snitt. Pengarna ska gå till allt utom skolskjuts: från undervisning till lokaler, elevhälsa och läromedel. Uppsala hamnar därmed på plats 271 av Sveriges 290 kommuner.
Det visar siffror från Statistiska centralbyrån.
Ännu sämre placerar sig Uppsala vad gäller pengar till undervisning per elev och år. Uppsala betalade i fjol 58 102 kronor per grundskoleelev, vilket var 10 400 kronor mindre än genomsnittet i Sverige. Uppsala hamnar därmed på plats 282 – bara åtta kommuner satsar mindre.
27 grundskolerektorer gick i veckan ut i UNT och slog larm om att det grundbelopp per elev som skolorna får av kommunen inte räcker, särskilt inte i de yngre årskurserna. Elisa Erikson, ordförande för Lärarförbundet i Uppsala, delar helt rektorernas bild.
– Våra medlemmar berättar att de får undervisa allt större grupper och att det inte finns resurser att hjälpa barn med exempelvis läs- och skrivsvårigheter. De skolor som får strukturstöd på grund av elevernas bakgrund klarar sig generellt okej. Men de skolor som enbart får grundbeloppet har det väldigt svårt, säger hon.
Bryter man ner siffrorna ser man att Uppsala lägger klart mindre pengar än genomsnittskommunen på undervisning, lärverktyg, elevhälsa och skolmat. Däremot lägger man mer pengar än snittet på lokaler och på "övriga kostnader" – en post som kan inkludera allt från administration till elevassistenter och kompetensutveckling.
"Våra medlemmar berättar att de får undervisa allt större grupper och att det inte finns resurser att hjälpa barn med exempelvis läs- och skrivsvårigheter", säger Elisa Erikson, ordförande för Lärarförbundet Uppsala.
Elisa Erikson är inte överraskad över hur långt ner Uppsala hamnar i listan. I Lärarförbundets egen ranking blev Uppsala en av de sämsta skolkommunerna i hela landet och hamnade på plats 261 av 290. Fackförbunden har i flera år larmat om att skolorna måste få mer pengar. Elisa Erikson tror det finns en anledning till att så inte skett:
– Kanske för att Uppsalas elever klarar sig ganska bra resultatmässigt. Men det finns en gräns för vad lärare orkar.
Sofi Lundvall, Torun Paulsson och Jonas Olsson var tre av de grundskolerektorer i Uppsala som i veckan larmade om att skolan behöver mer pengar.
Ja, Uppsalas elever klarar sig i olika mätningar ganska bra. Det konstaterar Maria Price, kanslichef på Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA).
– Uppsala har genomsnittliga eller till och med goda resultat, vilket indikerar en ganska effektiv skola sett till kostnaderna. Att en kommun har låga skolkostnader innebär inte med automatik att kommunen lägger för lite pengar på skolan, säger hon.