Om man inte satsar på de yngsta eleverna skjuter man problemen till mellan- och högstadiet, där det blir svårare att ta igen bristande färdigheter i att läsa, räkna och skriva. Det konstaterar rektorerna Sofi Lundvall, Torun Paulsson och Jonas Olsson.
– Alla är överens om att det är under de tidiga åren som lärandet grundläggs. Ändå är ersättningen per elev som lägst i de yngsta klasserna. Grupperna blir så stora att skolorna alltför ofta inte kan ge barnen tillräckligt med stöd, säger Jonas Olsson, rektor för Vänge skola.
Torun Paulsson, rektor för Danmarks skola, beskriver en frustration som hon menar att många i Uppsalas skolvärld delar:
– Att se att ett barn eller en hel elevgrupp ha stora behov, men inte kunna möta behoven är väldigt tungt och går emot hela ens värdegrund. Det handlar inte bara om de svagaste eleverna, utan också om mellanklicken: elever som med lite extra stöd skulle kunna nå så mycket längre.
Jonas Olsson och Torun Paulsson är två av 27 kommunala rektorer som i en debattartikel på UNT:s debattsida larmar om resurskrisen för de yngsta eleverna i Uppsala. "Det grundbelopp vi får räcker inte till den organisation som behövs utifrån skollagens uppdrag, vilket får följder för våra elevers lärande, deras trygghet samt våra medarbetares arbetsmiljö", skriver man.
Enligt skollagen ska skolan ta hänsyn till elevers olika behov och ge dem stöd att utvecklas så långt som möjligt.
Enligt skollagen ska skolan ta hänsyn till elevers olika behov och ge dem stöd att utvecklas så långt som möjligt.
Rektorerna ger i debattartikeln exempel från skolvardagen:
- Förskoleklasserna kan inte bemannas utifrån elevernas behov.
- 28 elever per klass i lågstadiet är för många för att en enda klasslärare ska hinna med, inte minst i svenska och matematik där färdigheterna grundläggs på lågstadiet.
- Elever som precis når upp till målen, och som med lite extra stöd skulle kunna nå längre, hamnar i skymundan.
- Skolor får inte alltid extrapengar för elever med mycket stora behov, vilket leder till en orolig miljö för elever och personal samt till hål i budgeten om skolan själv måste bekosta elevassistenter.
- För att budgeten ska gå ihop måste skolkuratorn jobba på flera skolor, vilket gör elevhälsoarbetet splittrat och att fokus läggs på akuta åtgärder, snarare än förebyggande.
Siffror som UNT tagit fram bekräftar bilden. Det grundbelopp som Uppsalas skolor får för elever i förskoleklass samt för årskurs 1–3 har inte alls höjts i takt med ökade kostnader på det sätt som grundbeloppet för elever i mellan- och högstadiet gjort.
28 elever per klass är för många för att en enda klasslärare ska hinna med, inte minst i svenska och matematik där färdigheterna grundläggs på lågstadiet, skriver de 27 rektorerna.
2020 fick skolorna 59 538 kronor per elev i förskoleklass – 2022 är beloppet 54 832, alltså 4 700 kronor mindre per elev. Grundbeloppet för årskurs 1–3 var år 2020 68 013 kronor per elev, 2022 är siffran 68 724. Det kan jämföras med årskurs 7–9, där grundbeloppet från 2020 till 2022 höjdes från 85 890 kronor till 92 333 kronor per elev. Beloppen bestäms av Uppsalas politiker.
Rektorerna menar inte att mellan- och högstadiet ska få mindre pengar – utan att de yngre årskurserna måste få betydligt mer.
– Vi behöver kunna ha fler lärare per elev och fler speciallärare för att möta upp behoven. Om man sätter in rätt åtgärder redan på lågstadiet får inte barnen läs- och skrivsvårigheter på ett sätt som blir mycket svårare att komma åt senare, säger Sofi Lundvall, rektor på Knutby skola.
"För elevernas och personalens skulle måste något göras nu", säger Sofi Lundvall rektor för Knutby skola.
Rektorerna anser inte heller att ersättningen var tillräcklig innan 2020, utan att skolan under många år tvingats till för stora besparingar.
– Det har varit tajt länge. De första ett-två åren märks kanske inte nedskärningarna så mycket, men sedan blir hålen för stora och personalen når en gräns för hur mycket de orkar slita och täcka upp, säger Torun Paulsson.
Rektorerna menar inte att mellan- och högstadiet ska få mindre pengar – utan att det är de yngre årskurserna som måste få betydligt mer.