Jens Pettersson, redaktionschef
1. Därför tar hon bort Katerina Janouchs böcker
Eija Lietoff Schüssler, vd för Läslusen, meddelade i ett inlägg på Facebook att hon valde att ta bort Katerina Janouchs böcker ur affärens boksortiment. I UNT:s artikel, som lästes en kvarts miljon gånger, gav hon följande förklaring:
– Mitt beslut har inget med innehållet i Katerina Janouchs barnböcker att göra. Det handlar om hennes namn som förknippas med uttalanden och åsikter som jag tar avstånd från.
Beslutet applåderades av vissa, men majoriteten av reaktionerna på inlägget var kritiska. Författaren själv liknade Läslusens agerande vid totalitära ideologier som nazism och fascism.
– Att ta bort böcker för att man inte tycker någon uttalat sig enligt konsensus tyder på en otroligt fascistiskt hållning, säger Katerina Janouch till Aftonbladet.
Även debattören Marcus Birro sågade beslutet och bloggade att han krävde att hans böcker också skulle plockas bort från bokhandelns hyllor.
Vad hände sedan? Nu, ungefär ett år efter att beslutet togs, anser Eija Lietoff Schüssler att efterverkningarna mestadels har varit positiva.
– Det händer fortfarande att folk kommer förbi för att visa sitt stöd till mitt beslut. Jag gläds åt detta, eftersom jag mådde dåligt över allt hat till en början, säger hon.
Hennes rädsla har lagt sig med tiden och hon känner sig fortsatt övertygad om att det var rätt beslut att ta.
– Vissa säger att man ska hålla sina åsikter för sig själv, men jag tvekade aldrig. Och jag hade gjort det igen, säger Eija Lietoff Schüssler.
2. Ensamkommande levererar i rapport
Tierps kommun visade upp imponerande statistik i hur det har gått för ensamkommande, gällande bland annat arbete och körkort. UNT besökte HVB Bergis och pratade med områdeschef Matthew McNeill och Shafa Mahmoud som kom till Tierp 2010.
Vad hände sedan? Statistiken uppmärksammades runtom i landet och de har därefter fått möjligheten att dela med sig av sina målinriktade metoder.
– Vi blev inbjudna till Almedalen. Även kommuner och universitet har hört av sig till oss. Det är bra för hela branschen, säger Matthew McNeill.
3. Debatt: Oriktigt, falskt och grundlöst
Tio forskare vid Uppsala universitet svarade på Åsa Linderborgs kritik riktad mot en rapport om rysk desinformation skriven av Martin Kragh och Sebastian Åberg. I sin debattartikel försvarade de både författarna och empirin.
Vad hände sedan? Åsa Linderborg svarade forskarna i Aftonbladet där hon pekade på att UU mottagit anmälningar för oredlighet i forskning och att rapporten beskrivits som "ovetenskaplig" av experter.
– Hennes text är inget bemötande. Det var mycket person och lite sak, säger Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap på UU.
4. Uppsalapolisens öppna brev till rikspolischef Dan Eliasson
Andrew Tomkinson vid Uppsalapolisen beskrev den nya organisationen som ohållbar i ett öppet brev till rikspolischef Dan Eliasson.
Vad hände sedan? – Det dröjde någon månad innan Dan Eliasson ringde mig. Vi pratade länge och han kom sedan på besök till region Mitt, säger Andrew Tomkinson.
På grund av deras helt motsatta lägesbilder anser han inte att samtalen fick någon slutgiltig effekt.
– Han påstår att det går bra, vilket varken jag eller mina kolleger håller med om. Och i slutändan är Dan Eliasson chef, säger han.
Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, skrev ett debattinlägg om att den höga och orättvisa marginalskatten gör oss fattigare.
Vad hände sedan? – Vi får ofta återkoppling på det vi skriver, både ris och ros, men det har mestadels varit glada tillrop efter denna publicering. Folk tycker att det är positivt att frågan lyfts, säger Christian Ekström.
Han anser att ämnet är aktuellt och att frågan blir allt viktigare.
– Just Uppsala är en stor akademikerstad och jag tror att det finns en ökad medvetenhet kring ämnet där, säger han.
6. 13-åring misshandlad på skola
En 13-årig flicka blev misshandlad av flera andra elever på en grundskola i Uppsala.
Vad hände sedan? Hon fick vårdas efter incidenten, men de fysiska skadorna visade sig inte vara allvarliga.
Utredningen gällande misshandel blev senare nedlagd av polisen och ärendet lämnades över till socialtjänsten eftersom alla inblandade var under 15 år.
Rektorn gick ut med ett öppet brev till alla föräldrar och skrev att det "tyvärr inte är ovanligt men att vår skola har varit förskonad". Detta trots att en flicka misshandlades på skolan under 2016 och en 15-årig kille dömdes i hovrätten.
7. Heroinmissbruk bland ensamkommande i Uppsala
Ett 90-tal ensamkommande ungdomar missbrukade heroin och finansierade detta genom personrån. En situation som krävde stora resurser och som polisen hade svårt att kontrollera.
Vad hände sedan? Resecentrum i Uppsala beskrevs som ett problemområde för droganvändning och detta minskade avsevärt genom ett samarbete mellan polisen och socialtjänsten.
– Vi anser att den borde vara nationell standard, säger Lennart Karlsson, ordförande i Svenska narkotikapolisen, om samverkansmodellen från Uppsala.
8. Mordoffret – en man i 50-årsåldern
Mannen som hittades död på Studentvägen blev identifierad av polisen.
Vad hände sedan? Vid ett par tillfällen har polisen tagit in personer på förhör, en person förhördes så sent som veckan efter årsskiftet, men hittills har samtliga släppts. Avsaknad av vittnen och DNA-spår innebär att polisen har haft ytterst lite att gå på.
Åklagaren har tidigare sagt att utredningen kan bli nedlagd om inget större genombrott äger rum – och mordet riskerar i så fall att förbli olöst.
9. Satte in på fel konto – förlorar 115 000
Efter att ha kastat om två siffror i sitt personnummer satte en Uppsalabo in 115 000 kronor på ett skattekonto tillhörande en skuldsatt person.
Vad hände sedan? Skatteverket ansåg sig inte vara betalningsskyldiga och tog ärendet till Högsta domstolen – som tog deras sida. Uppsalabon får inte pengarna tillbaka.
– Framför allt handlar det om att de pengar som sattes in på det felaktiga skattekontot togs av Kronofogden innan den här personen hörde av sig till oss och vi förstod vad som hade hänt, säger Pär Jönsson, rättslig expert på Skatteverket.
10. Fortsatte filma när polisen kom
En våldtäkt i Uppsala sändes live på Facebook och sändningen fortsatte även när polisen anlände till platsen.
Vad hände sedan? I april dömdes tre män på olika punkter för inblandning i den livesända våldtäkten. Domarna i tingsrätten blev fängelse mellan sex månader och två år och fyra månader. Samtliga överklagade – och fick därefter skärpta straff i Svea hovrätt.
I juli överklagade de även hovrättens dom och ärendet togs därmed till Högsta domstolen. Endast 24-åringen, som filmade, kommer få delar av domen prövad i början av året.