LÄS MER: "Mest extrema förtätningen jag sett"
Det är mycket nickande och hummande hos publiken till panelsamtalet som förs på scen inne i Eriksbergsskolans aula under torsdagskvällen. Tydligt är att ämnet engagerar, redan efter några minuter vill en herre i publiken flika in något som missas i diskussionen på scen. Ämnet är stora renoveringsprocesser generellt, men flera i publiken är boende i området och oroliga inför de ombyggnationer och renoveringar som väntar.
– Jag blir förtvivlad när jag ser hur många grönområden som ska bort. Och hur höga kommer hyrorna bli – kommer vi ha råd att bo kvar?, säger en besökare. En annan Eriksbergsbo har varit på liknande möten förut, men något större hopp om att samtal som dessa kan förändra något har man inte.
En av deltagarna i samtalet är Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, som innan mötet säger att hon som forskare oroas över hur "renovräkningarna" genomförs i samhället.
– Det vi ser från forskningen om hur renoveringsprocesserna gått till är att resultaten är oroväckande. Mycket har skett utan en politisk tanke – utan bevakning, planering, konsekvensanalys, utan utredning om hur processen kan påverka människorna och samhället. Vi vet inte ens hur stort problemet är. Hur kan man sätta igång en sådan omfattande process i städerna utan att det föregås av en utredning?
Med i samtalet är även Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen och Åse Richard, Gränbybo från föreningen "Alla ska kunna bo kvar". Hon efterlyser en mikrofon till de som påverkas mest.
– I dag har man ingen respekt för att detta är människors hem. Man pratar om utvecklingen i termer av bostäder och fastigheter, utan en tanke på att fråga de som är experter på området – de som har det som sitt hem.
LÄS MER: UNT TV: Möte om kritiserade byggplaner