Avståndet till skolorna är grunden för kommunens antagningssystem. Syftet är att den som får mest omak om hen inte kommer in ska få skolplatsen. Nu visar en genomgång som UNT gjort att kommunen under flera år har använt avståndet till skolor som inte tar in några elever alls som jämförelsevärde vid urvalet. Resultatet blir att ett mått som helt saknar relevans används för vissa elever vid antagningen. Vid årets skolval har det framför allt påverkat antagningen till Nannaskolan, i både årskurs 6 och årskurs 7.
– Det blir som ett moment 22. Det spelar ingen roll vad jag gör eftersom vår dotter mäts mot en skola som inte är ett reellt alternativ, säger Lars Wasell, vars dotter Ella är en av dem som drabbas.
Han säger att han nu kommer att gå vidare och överklaga till Skolinspektionen och förvaltningsrätten.
Det här kommer också att bli ett större problem i framtiden när trycket på kommunens högstadieskolor ökar, vilket UNT berättat om här.
LÄS MER: Eleverna skingras för vinden
LÄS MER: Svårt högstadiepussel väntar i Uppsala
Vid skolplaceringarna mäter kommunen avståndet till den sökta skolan och till den närmaste skolan. Differensen mellan de två avstånden blir en poäng som styr urvalet.
UNT har tidigare berättat om problem som uppstår för de elever som inte kommer in på sin närmaste skola. Det har lett till en rad protester från föräldrar som drabbas. Svaret från antagningsenheten, bland annat i skrivelser till förvaltningsrätten och kammarrätten, har då varit att kommunen inte alls mäter avståndet till fulla skolor, och att problemen endast uppstår i undantagsfall i vissa områden.
Men nu visar det sig att det inte stämmer. Kommunen använder systematiskt avståndet till skolor som inte tar in några elever alls i de aktuella årskurserna som jämförelsevärde vid antagningen.
De elever som bor i närheten av dessa skolor missgynnas och får svårare att komma in på den skola de sökt.
LÄS MER: Föräldrarnas algoritm löser skolvalsproblem
LÄS MER: Skolvalet ökar segregationen
LÄS MER: Rena lotteriet avgör antagningen
LÄS MER: Noll meters skillnad avgör vid Domarringen
I valet till årskurs 6 är det dels alla skolor som bara har årskurserna F–6 som inte har något nytt intag. De elever som i skolvalet söker plats till årskurs 6 ska ha möjlighet att fortsätta hela vägen upp till årskurs 9. Dessutom har Vaksalaskolan inte tagit in några elever alls till årskurs 6. Von Bahrs skola och Tiundaskolan har bara haft plats för några enstaka elever, vilket gör att dessa skolor i praktiken inte heller är något reellt alternativ.
I årskurs 7 är det Tiundaskolan och Von Bahrs skola som inte tagit in några elever, medan Valsätraskolan, Tunabergsskolan och Palmbladsskolan endast erbjudit plats för någon enstaka elev vardera.
Giggi Thomson, chef för individstöd vid utbildningsförvaltningen, vägrar att ställa upp på en intervju utan svarar bara på frågor via mejl. Hon skriver att det är en brist att elever mäts mot skolor som inte har nästkommande årskurser och att det kommer att rättas till inför nästa skolval.
Men om ni inser att det blivit fel, varför har ni inte rättat även vid årets skolval?
"Vi ser inga direkta fel i systemet men kan naturligtvis förfina vissa delar."
På vilket sätt är mätvärdet relevant för den relativa närheten när man mätt avståndet till en skola som inte tar in några elever alls?
"Vi mäter alltid mot närmaste skola som har den aktuella årskursen för att få ett likvärdigt mätvärde."
Tycker ni själva att detta ger ett rättvist urval när några elever mäts mot en skola som inte tar in några elever och andra elever mäts mot skolor som tar in flera fulla klasser?
"Utifrån det regelverk vi har så kan vi i dagsläget inte se hur vi skulle kunna hantera processen på ett annat sätt och samtidigt kunna garantera likvärdigheten."
Trots flera påstötningar får UNT ingen förklaring på vilket sätt det skulle hota likvärdigheten om man endast jämför avståndet mellan skolor som tar in nya elever.