– Grundskolans stora utmaning är högstadiet framöver. Vi har stora elevkullar som nu går uppåt i systemet, säger Ingela Hamlin, chef för den kommunala grundskolan.
I diskussionen har det tidigare varit mycket fokus på bristen på skolor i innerstaden. Och här är flera projekt på gång. Tiundaskolan har utökats efter nybyggnaden samtidigt som Sverkerskolan successivt byggs ut till en F–9-skola. En helt ny skola kommer att byggas i Industristaden och kommunen sneglar även på tomten vid Kungsgärdets vårdcentral intill gamla kyrkogården.
UNT:s genomgång visar också att det kommer att bli bekymmersamt att få plats med alla elever även i flera av stadens ytterområden.
Vid årets skolval kom söktrycket till årskurs 6 vid Stordammens skola som en överraskning. Det var första gången som alla elever som sökt inte fick plats där. Och även om det fanns något fler elever i området än i fjol så var det framför allt ändrade önskemål i skolvalet som var orsaken.
– Det är svårt att parera sådana förändringar i sökmönstret. Som en följd av det fria skolvalet är det lite kvalificerad gissningslek. Men vi är glada att Stordammen blivit ett attraktivt alternativ, säger Ingela Hamlin.
Tittar man framåt kan det bli riktigt kärvt. Till hösten kommer 93 elever att gå i Stordammens tre paralleller i årskurs 6. I den årskull som nu går i årskurs 1 finns 93 elever på Stordammen redan från början. Det innebär att det inte finns något utrymme alls att ta in några elever alls från de omkringliggande skolorna i Nåntuna och Uppsävja, som bara har klasser upp till årskurs 5, när dessa elever når högstadiet.
För eleverna i det här området finns det heller inte så många alternativ. I år var det flera elever som bor i Lugnet, mellan Nåntuna och Flottsundsbron, som inte fick plats på Stordammens skola utan placerades på Gottsundaskolan. För elever i Nåntuna och Bergsbrunna är Palmbladsskolan i Slavsta det näst närmaste alternativet. Bussförbindelserna är inte särskilt goda till något av alternativen från Sävjaområdet.
Det är inget lätt pussel som ska läggas. Samtidigt som man ska se till alla elevers rätt att gå i en skola nära hemmet så gör det fria skolvalet att sökmönstren ibland kan vara svåra att förutse. En viss avtappning sker till friskolorna i de högre årskurserna. Till dem är dock sökmönstret inte i första hand geografiskt. Och det finns inte plats för särskilt många fler än det antal som går där redan i dag.
Och även om det finns plats åt alla högstadieelever kommer klasserna att splittras upp än mer än i dag, och det blir ännu svårare att följa sina klasskompisar genom hela skolsystemet, vilket UNT berättar om här.
Tittar man på elevantalet i de lägre årskurserna ser det ut som om Västra Stenhagenskolan kan få samma utveckling som Stordammens skola. Och vid Tunabergsskolan kommer det att i praktiken bli omöjligt för elever utanför närområdet att få plats eftersom urvalskriterierna i skolvalet ger samma elever prioritet som redan fått plats på Domarringens skola.
För Börjeeleverna är Västra Stenhagenskolan den närmaste högstadieskolan, medan eleverna från Jumkil och Bälinge har störst chans att få plats på Björkvallsskolan i Björklinge.
– Historiskt sett har en stor andel av både äldre och yngre elever i Stenhagen valt andra skolor. Det är en av anledningarna till att vi prioriterat platserna i centrala staden, säger Magdalena Olander, verksamhetsstrateg på utbildningsförvaltningen.