Skandal att ansvariga på Bärbyhemmet lät det pågå

Missförhållanden under flera år - och betydande summor skattemedel som inte redovisats. Vem ställs till svars?

Bärby ungdomshem. Vittnesmålen om missförhållanden har varit många.

Bärby ungdomshem. Vittnesmålen om missförhållanden har varit många.

Foto: Axel Hilleskog/UNT arkiv

Ledarkrönika2022-08-28 06:42
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dagarna har UNT uppmärksammat Bärbyhemmets minst sagt tveksamma hantering av pengar. De ekonomiska oegentligheterna på det statliga SiS-hemmet för tungt kriminella unga, öster om Uppsala, beskrivs i en ny utredning av revisionsföretaget KPMG. Trots att KPMG konstaterar att man under utredningsarbetet inte har fått "tillgång till information som normalt kan antas finnas lagrad i telefoner och datorer", är avslöjandena många.

Bland annat har Bärbyhemmet hyrt en del av en villa av en privatperson, sex rum och kök - för 78 000 kronor i månaden. Eftersom hyreskontraktet varit bindande i tio år landar notan för skattebetalarna på hela 9,4 miljoner kronor. Revisionsföretaget konstaterar i utredningen att hyran innebär "exceptionellt ofördelaktiga villkor" för staten. Dessutom visade det sig ha funnits personkopplingar mellan villaägaren och en chef på Bärby. Enligt revisionsföretagets rapport har ungdomshemmet genom hyreskontraktet "otillbörligen gynnat en privatperson".

Det var inte det enda hyresavtalet som väcker frågetecken. "Flera av hyresvärdarna har kopplingar till chefsperson inom institutionen", konstaterar KPMG.

Annat som framgår är att fyra anställda har åkt på en studieresa till USA, värd 96 000 kronor, och att det saknas dokumentation om resan var godkänd. Utgifter på över två miljoner kronor för biobiljetter, gymkort och restaurangbesök saknar redovisning. Flera medarbetare har vittnat om hur chefers vänner, släktingar och andra informella kontakter har rekryterats. Oklara lönetillägg och flera otillåtna direktupphandlingar, nämns också i utredningen. Samt manipulation av tidsredovisning - medvetet godkänt av institutionsledningen. 

Det är inte första gången Bärbyhemmet uppmärksammas. Åtta av tolv anställda i ledningsgruppen omplacerades i vintras. Intagna hade vittnat om att personal misshandlat dem och på andra sätt kränkt dem, det fanns vittnesmål om rasism.

Vänstertidningen ETC granskade hemmet i våras och hade intervjuat en högt uppsatt chef som pekades ut som drivande i vålds- och tystnadskulturen. Strax efter intervjun ringde chefen tidningen - och hävdade att ETC i själva verket hade pratat med hans son (!). "Bland det märkligaste jag varit med om", uttryckte tidningens grävreporter och offentliggjorde den inspelade intervjun. 

På Bärby sitter alltså unga kriminella som har dömts för grova brott som mord och sexualbrott. Dessa ungdomar riskerar att bli ännu farligare av att - på en statlig institution - utsättas för våld och förnedring. 

Ekobrottsmyndigheten gick inte vidare med hyresavtalet för den privatägda villan, för som åklagaren har konstaterat är det "komplicerat att fastställa om gärningen utgör brott" (UNT, 26/8). Svårigheten att lagföra betyder dock inte att allt är frid och fröjd. Hyresavtalet var bevisligen toppen på ett isberg. Varför stoppade inte den dåvarande vd:n och andra ansvariga på myndigheten det som år efter år pågick på Bärbyhemmet? 

I riksdagen har framför allt Moderaterna drivit frågan om att återinföra tjänstemannaansvaret. Fram till 1976 kunde statligt anställda straffas med böter eller fängelse för ”fel och försummelse i tjänsten”. Det kan finnas fall där ansvarsutkrävande riskerar leda till uthängningar och drev mot exempelvis enskilda socialsekreterare. Samtidigt är det ett problem att ansvariga tjänstemän - som i den tidigare ledningen på Bärbyhemmet - inte ställs till svars.

Så allvarliga fel måste ge konsekvenser.