Mellan 2016 och 2021 har Bärbyhemmet betalat café- och restaurangbesök för personal och ungdomar till en summa av 1,6 miljoner. Biobiljetter som använts i verksamheten och som gåva till personalen har under samma period inhandlats för 330 000 kronor – och gymkort som ska nyttjas av ungdomar med handledare för 300 000 kronor.
Inget av detta har dokumenterats så att det framgår vem som nyttjat tjänsterna. Det går alltså inte att kontrollera om förmånerna har använts av de anställda privat, eller om de faktiskt gått till ungdomarna och verksamheten.
Det är ett exempel på hur Bärbys ledning brustit i dokumentationen av sina utgifter, enligt den utredning som släppts av revisionsföretaget KPMG.
På Bärby ungdomshem utanför Uppsala tvångsvårdas tungt kriminellt belastade ungdomar. Eftersom Bärby är en statlig myndighet och finansieras av skattepengar, finns hårda krav på hur ekonomin ska redovisas. Bärby uppges ha brutit mot både myndighetsregler och de värderingar som ska prägla offentliga verksamheter. "Detta befäster en för myndigheten skadlig kultur såsom en informell regelkultur", skriver KPMG – och konstaterar att det ökar risken för korruption.
UNT har i en tidigare artikel berättat om en villa i Uppsala som Bärby hyr av en privatperson för 78 000 kronor i månaden. Villan har använts som utslussningsboende och hyreskontraktet är bindande i tio år. Hyran för de 140 kvadratmeterna kommer att kosta skattebetalarna totalt 9,4 miljoner för tioårsperioden. Enligt KPMG innebär det "exceptionellt ofördelaktiga villkor" för staten.
Här är fler missförhållanden som utredningen hittat:
Frågetecken kring studieresa
Fyra anställda har åkt på en studieresa till USA värd 96 000 kronor på institutionens bekostnad. Det finns inga dokument som bevisar att resan var godkänd av generaldirektören, vilket är ett krav.
Chef kan ha anlitat närstående
I våras offentliggjorde Statens institutionsstyrelse (som Bärby tillhör) en utredning, där flera medarbetare vittnar om hur institutionen rekryterat chefers vänner, släktingar och andra informella kontakter. Enligt KPMG finns även misstankar om att institutionen gjort inköp från närstående.
Kläder till ungdomarna har köpts från två olika sportbutiker. Företrädaren för butikerna ska enligt uppgifter till KPMG drivas av en bekant till en av Bärbycheferna. Detta trots att lagen om upphandling, LOU, säger att offentliga inköp måste göras utan misstanke om gåva, muta eller jäv.
Den utpekade chefen har uppgett att hen endast känner handlaren via just dessa inköp och att det inte är en privat vän. Enligt KPMG borde man helt ha undvikit dessa misstankar genom att upphandla en leverantör.
Oklara lönetillägg och manipulerade scheman
Rapporten ifrågasätter också lönetillägg och betald ledighet till personal. Chefer ska bland annat medvetet ha godkänt manipulerad tidsredovisning.
Ifrågasatta bisysslor
En chef har fått en kommersiell bisyssla godkänd av institutionschefen, som sannolikt inte hade tillåtits om den prövats mot myndighetens regler, enligt KPMG.
Chefen har vid sidan av sitt jobb på Bärby drivit ett företag som ägnats åt ledarskapsutveckling och coachning, bland annat. Företaget ska ha omsatt dryga två miljoner på knappt fyra år. Chefen uppger för KPMG att bisysslan godkänts av institutionschefen, men det finns inga dokument som styrker detta.
"Ekonomisk skada kan inte uteslutas"
Det går sammantaget inte att utesluta att myndigheten åsamkats ekonomisk skada, fastslår KPMG.
De skriver att bristerna och misstankarna som framkommit kan skada Bärbyhemmets förtroende hos allmänheten.
KPMG pekar ut en tidigare institutionschef på Bärby som ytterst ansvarig för bristerna. Men hela ledningens objektivitet kan ifrågasättas, menar de, eftersom den informella regelkulturen upprätthållits under flera år. Det sänder signaler till övriga medarbetare om att det är acceptabelt att ignorera myndighetens regler och värderingar, menar KPMG.