En spårvägslinje har funnits med i stadsplaneringen för Uppsala i flera år. Skarpt läge har det blivit i och med beskedet från regeringen att Uppsala får statsbidrag på 900 miljoner för en spårvägslinje mellan Gottsunda och den framtida tågstationen i Bergsbrunna. Syftet är att invånarna i de nya bostadsområdena ska kunna ta sig till den framtida stationen i Bergsbrunna utan att trafiken korkar igen.
Från början var spårvägen uppdelad i två skilda delar. Kunskapsspåret från Resecentrum i två grenar till Gottsunda via Rosendal och till Ultuna via Ulleråker. Den andra var Ultunalänken mellan Gottsunda och Bergsbrunna. Nu planerar kommunen för ett sammanhållet spårvägssystem.
– Vi behandlar det som ett system. Kollektivtrafiklösningar är mest attraktiva om man kan undvika omstigningar, säger Patrik Hesselius, på kommunledningskontoret.
LÄS MER: Uppsala får bidrag för spårväg
LÄS MER: Skarpt läge för spårväg i Uppsala
I oktober–november ska kommunen och regionen skicka in en ansökan om statliga bidrag för sträckan in till Resecentrum. Enligt Trafikverket kommer den ansökan att konkurrera på samma villkor som andra projekt, och det spelar ingen roll att Uppsala redan har garanterats bidrag för en annan del av spårvägssystemet.
Företrädare för Uppsala kommun var i våras på besök i norska Bergen, en stad som har liknande förutsättningar som Uppsala, och som nyligen byggt ut en spårvägslinje, Bybanen.
Spårvägsbygget i Bergen har inte varit konfliktfritt. Beslutet om att bygga Bybanen kunde till slut fattas när socialdemokratiska Arbeiderpartiet och konservativa Høyre enades i frågan.
Även i Bergen har man fått statlig medfinansiering, bland annat via de vägavgifter som är vanliga längs de norska vägarna, samt genom Miljøløftet, en norsk motsvarighet till de svenska stadsmiljöavtalen.
Man har i Bergen, förutom att spårvägen ökat kapaciteten och förkortat restiderna, sett andra positiva effekter. Enligt Rune Jenssen, som arbetat med projektet sedan starten, har varje krona som investerats i Bybanen lett till andra investeringar i närområdet på 15–20 kronor.
I Uppsala hoppas kommunen att den här effekten kan vara en del av finansieringen av spårvagnen. Det finns en ny lag om värdeåterföring där fastighetsägare som tjänar på att man bygger ut kollektivtrafiklänkar är med och betalar. I Uppsala har man beräknat att en spårväg skulle kunna ge drygt en miljard från fastighetsägarna. En satsning på bussar skulle ge 80 miljoner, enligt samma beräkningar.
Lagen bygger på att man träffar avtal på frivillig väg med berörda fastighetsägare. Erik Pelling (S), kommunalråd med ansvar för stadsbyggnad, är inte orolig för möjligheterna att få Uppsalas fastighetsägare med på båten.
– De som tjänar på det här behöver vara med och betala. De kommer ändå att gå med plus. Men om det visar sig att lagstiftningen inte fungerar så får man vara beredd att ändra på lagen. Behovet att finansiera ny infrastruktur kommer att finnas kvar, säger han.
Det som talar för att investera i spårväg är den höga kapaciteten. I Bergen körs 42 meter långa vagnar som rymmer 285 passagerare vardera. I högtrafik går det en spårvagn var femte minut, vilket motsvarar 90 bussar i timmen.
Hastigheten är ofta högre för spårvagn än för buss. I Bergen är genomsnittshastigheten för Bybanen ungefär 28 kilometer i timmen. Översätter man det till den linje som planeras i Uppsala skulle turen från Resecentrum till Gottsunda ta 15 minuter jämfört med dagens 23 minuter med buss. Resan från Gottsunda till Bergsbrunna skulle ta 14 minuter.