Diskussionen om att bygga en spårvagnslinje i Uppsala har fått nytt bränsle i och med det så kallade Uppsalapaketet. I paketet ingår fyrspår på järnvägen och en ny station i Bergsbrunna. Men också 33 000 nya bostäder och en kollektivtrafiklänk mellan Gottsunda och Bergsbrunna, kallad Ultunalänken.
Skälet att Ultunalänken finns med som ett villkor är för att utbyggnaden av södra Staden ska kunna räknas in i de 33 000 bostäderna.
I avtalet uppmanas regeringen att reservera 900 miljoner kronor för Ultunalänken. I gengäld förbinder sig kommunen att bygga spårväg. Det innebär i så fall att Uppsala får halva spårvägen betald av staten.
Sedan är tanken att kommunen ska söka ungefär lika mycket pengar för fortsättningen av spårvägen upp till Resecentrum.
Skulle Uppsala få totalt 2 miljarder för en spårväg är det skyhögt över de tidigare bevilijade projekten i de så kallade stadsmiljöavtalen. Spårvägsbygget i Lund är det hittills största med ungefär 300 miljoner.
Elin Sandberg på Trafikverket, som är ansvarig för stadsmiljöavtalen, säger att det inte finns någon garanti att en kommun får de pengar man ansökt om.
– Det handlar om paketlösningar där man måste komma med motprestationer som ökar det hållbara resandet eller ger fler bostäder. Alla kommuner får söka i konkurrens, säger hon.
Får kommunen inga pengar till spårvagn är en busslinje det troligaste scenariot. Man pratar då om en så kallad BRT (bus rapid transit), vilket är kollektivtrafik som går på en egen bana, ungefär som en spårvagn, men som trafikeras med bussar.
Det är ingen hemlighet att de borgerliga partierna helst vill se en bilbro i höjd med Ultuna. Och har man byggt en bro för busstrafik så är det ett enkelt beslut att även tillåta biltrafik på bron när den väl är byggd.
Politikerna i den rödgröna majoriteten är väl medveten om dilemmat.
– Det är ytterligare ett skäl till att bygga en spårvägsförbindelse. Dessutom visar prognoserna att en lösning med bussar ändå inte kommer att ha tillräckligt stor kapacitet i framtiden, framhåller Erik Pelling (S), kommunalråd.
Han säger att det stora hindret för att bygga spårvagn har varit finansieringen.
– Spårvagn är billigare i drift och har större kapacitet. Men det är en större initial investering som vi inte klarar själva. Men man ska också ha klart för sig att det även kostar att bygga för buss. BRT är ingen billig lösning. Och det är dessutom bara en mellanlösning. Då får vi göra en tung investering två gånger, säger Erik Pelling.
På den andra sidan av den politiska skiljellinjen hör centern till de högljuddaste kritikerna.
– Det är helt idiotiskt att bygga en bro enbart för spårvagn. Vi behöver en trafiklänk för både bil, buss och kollektivtrafiknande färdsätt som taxi, särskilt om man ska bygga så mycket bostäder som det står i avtalet, säger Stefan Hanna (C), kommunalråd.
Men länsstyrelsen och SGU har sagt att man enbart vill ha en bro för kollektivtrafik för att skydda Uppsalas dricksvatten.
– Länsstyrelsen ska följa både lagar och regeringen. Och om regeringen har sagt att man ska trycka in ännu mer bostäder i södra stadsdelar så måste länsstyrelsen också se till att det är möjligt med fungerande trafikrörelser.
Moderaterna vill i dag inte säga varken ja eller nej till spårvagn utan hänvisar till att saken ska diskuteras under våren.
– Men om vi kommer fram till att vi vill bygga spårvagn är det en fantastisk möjlighet med 50 procents medfinansiering från staten, säger Fredrik Ahlstedt (M).