"Grundbeloppet täcker knappt en grundbemanning", säger Elisa Erikson, ordförande för Lärarförbundet i Uppsala.
Lärare och rektorer på en rad skolor som UNT talat med är eniga: grundbeloppet, alltså den summa som Uppsalas grundskolor får per elev av kommunen, är alldeles för lågt.
– Grundbeloppet täcker knappt en grundbemanning, sammanfattar Elisa Erikson, högstadielärare på Ärentunaskolan samt ordförande för Lärarförbundet i Uppsala.
2022 var grundbeloppet för en lågstadieelev i Uppsala 68 724 kronor. 2023 höjs beloppet till 73 142 kronor – men eftersom kostnaderna för hyra och måltider höjs ännu mer samt att flera statsbidrag försvinner är det i praktiken ingen förstärkning. Tvärtom har rektorer konstaterat att de nu tvingas säga upp personal. Som UNT tidigare berättat är det bara 8 av landets 290 kommuner som lägger mindre pengar på undervisning per elev än Uppsala.
Gränbyskolan är en av de nio skolor i Uppsala som får maximalt strukturbidrag, det vill säga 25 000 kronor extra för varje elev.
Det som i viss mån kan rädda skolor är att ha många elever som inte kommer från akademikerhem.
Skolor får nämligen extra pengar ju högre andel av barnen som har föräldrar med låg utbildning. Föräldrarnas inkomst spelar också in, om än inte i samma utsträckning. Kriterierna baseras på forskning om vilka faktorer som påverkar barns möjligheter att nå skolans mål. Bidraget kallas strukturbidrag, och ligger på uppemot 25 000 kronor extra per barn och år.
Utöver strukturbidraget får skolor också ersättning för varje elev som invandrat till Sverige de senaste fyra åren, på mellan 3 000 upp till 65 000 kronor per elev och år, beroende bland annat på vilket land eleven kommer från.
"Det blir skevt. Elever från akademikerhem är ju inte problemlösa", säger Nannaskolans rektor Henrik Ljungblom om den stora skillnaden mellan skolor som får mycket respektive inget strukturbidrag.
Henrik Ljungblom, rektor på Nannaskolan, är lättad över att hans skola kommer att ha en högre andel elever med strukturbidrag nästa år samt fler nyinvandrade elever.
– Det gör att jag inte behöver skära ner lika mycket på personal för att klara budgeten. Så jag är lyckligt lottad, säger han.
I nästa andetag konstaterar han krasst:
– Skulle jag välja skola åt mina barn skulle jag inte välja en med bara akademikerföräldrar, för de skolorna har inte råd med något. En blandad skola är bäst, ganska likt snittet för befolkningen.
Nio av Uppsalas 81 grundskolor får maximalt strukturbidrag på 25 000 kronor per elev. För en skola med 400 elever innebär det 10 miljoner kronor extra per år, utöver grundbeloppet på totalt 27,5 miljoner. Utöver det kan skolorna alltså även få pengar för elever som är nya i Sverige.
"Det kan räcka att det kommer en elev som är i behov av särskilt stöd för att vi inte ska ha möjlighet att möta upp det", säger Catarina Eriksson, rektor på Sunnerstaskolan som inte får några strukturbidrag alls.
16 grundskolor i Uppsala får inga strukturbidrag alls. Övriga skolor ligger nånstans i mitten.
– Ja grundbeloppet är alldeles för lågt, jag kan tala för många av mina rektorskolleger som också har noll i strukturstöd, säger Catarina Eriksson, rektor på Sunnerstaskolan som står helt utan strukturbidrag.
– Vi har jättetajta organisationer. Det kan räcka att det kommer en elev som är i behov av särskilt stöd för att vi inte ska ha möjlighet att möta upp det, konstaterar hon.
Skolor som endast får grundbeloppet kan ha svårt att få råd med allt från stödundervisning och kurator till läromedel. I en revisorsrapport från 2018, som granskade elevhälsovården på Uppsalas skolor, konstaterades att "de enheter som bara erhåller grundbelopp och inget socioekonomiskt strukturbidrag svårligen kan uppfylla lagens krav på verksamheten".
Malmaskolan i Norby är en av 16 grundskolor i Uppsala som får noll kronor i strukturbidrag.
Att strukturbidrag behövs ifrågasätter ingen som UNT talat med – tvärtom menar alla att det är väldigt viktigt för att utjämna ojämlikheter. Kritiken handlar enbart om att grundbeloppet är för lågt och hur tufft det slår.
– Det blir skevt. Elever från akademikerhem är ju inte problemlösa. Det finns många olika typer av problem, en hel del mår till exempel psykiskt dåligt, säger Henrik Ljungblom.
Elevernas bakgrund avgör om skolan får strukturbidrag samt hur högt bidraget blir. Föräldrarnas utbildningsnivå har störst betydelse, men även familjens inkomster och eventuellt försörjningsstöd samt om eleven är familjehemsplacerad spelar in. Kriterierna baseras på forskning kring barns chanser att lyckas i skolan.
Eva Christiernin (S), kommunalråd med ansvar för skolfrågor, håller med både om hur viktiga strukturbidragen är och om att grundbeloppet är för lågt.
– De skolor som främst slår larm är ju de som inte får så hög strukturersättning. Och jag förstår det. Att grundbeloppet är så lågt skapar dåliga förutsättningar. Jag är djupt bekymrad över ekonomin för många av Uppsalas skolor.
Så vad ska ni göra åt problemet?
– Vi har vänt ut och in på oss för att 2023 ge skolorna den högsta uppräkningen av grundbeloppet jag kan minnas från mina 20 år i politiken. Men satsningarna äts upp av inflationen, samtidigt som flera statsbidrag försvinner. Det här året är extremt, men förhoppningsvis lättar det framöver. Det finns en stor enighet bland alla Uppsalas partier om att skolan behöver mer pengar.