Barn eller inte
19-årige Simon Eriksson och hans flickvän har pratat om att frysa in hennes ägg.
– Då kan vi ju vänta lite längre med att skaffa barn. Jag tror att många vill kunna fokusera på annat i livet. Dels sitt arbetsliv men också fritidsintressen och resor. Folk vill mer i livet än att skaffa barn, säger han.
Simon är en av många unga vuxna på Carolina Rediviva som vi frågar om hur de tänker kring att skaffa barn. Gemensamt för alla vi träffar är att de redan nu har någon slags plan.
– Jag tror att fler tänker att barn ska komma när det passar en i livet och att man skaffar barn för sin egen skull, inte för att man borde, säger 22-åriga Cajsa Jakobsson.
Ja, att skaffa barn är i dag ett betydligt större och mer välplanerat projekt än förr. Det konstaterar Maja Bodin, forskare i reproduktiv hälsa på Uppsala universitet, som i en studie intervjuat personer mellan 17 och 90 för att se hur synen på familjeplanering förändrats över tid.
– Förr kom barnet, och så fixade man andra saker i efterhand. Kanske bodde man i en etta och sedan jobbade man sig upp. Nu vill man ha fast jobb och hög levnadsstandard redan innan barnet kommer, säger Maja Bodin.
De äldsta i studien fick barn innan p-piller och fertilitetsbehandlingar fanns. Då upptäckte man i regel tidigare om man var fertil eller inte, och en oplanerad graviditet ledde inte sällan till giftermål om det nu var ett alternativ. I vissa fall var det inte parets egna beslut om giftermål, utan föräldrarnas.
– I dag ses individer mer som aktörer med rätt att själva forma sitt liv. Förut hade man inte ett eget val på samma sätt, säger Maja Bodin.
En del av de äldre i studien var bekymrade över att unga planerar och skjuter upp barnafödandet tills det kanske blir för sent. Och medan många förr träffade den partner som de bildade familj med redan i sena tonåren träffas man i dag i regel betydligt senare.
– I dag är det mer betoning på att som individ prova sig fram och göra ett genomtänkt val, vilket kan ta sin tid. Effektivare preventivmedel och tillgången till fri abort gör ju också att man kan ha heterosexuella relationer under många år utan att bli föräldrar.
Men klimatkrisen då – påverkar det viljan att skaffa barn? Det saknas faktiskt specifik forskning på kopplingen mellan familjebildning och klimatångest. Maja Bodin ställde dock frågan i sin studie, och de flesta uppgav då att de hade mer eller mindre klimatoro.
– Men ingen av dem med barnlängtan ville avstå från barn för klimatet. Sedan finns det de som av andra anledningar inte vill ha barn och där nämns klimatet som en ytterligare faktor, säger hon.
Kommer fler i framtiden avstå från barn på grund av klimatkrisen?
– Det beror nog på hur fort den eskalerar. Samtidigt sa många "om jag inte får barn, vad finns det då för anledning att fortsätta kämpa?". Så länge det finns hopp att krisen går att lösa tror jag inte att så många avstår från barn, däremot kanske att man skaffar färre barn än man föst tänkt sig.
På Carolina sitter 24-åriga Matilda Fröling och pluggar utvecklingspsykologi. Hon tror att allt fler kommer att överväga adoption på grund av klimatet.
– Många tänker nog att det är bättre att ta hand om barn som redan finns, säger hon.