Maria Jeppesen pratar gärna öppet om sin PCOS och svårigheterna med att bli gravid. Folk tror inte att en så ung person som hon kan ha fertilitetsproblem, därför tycker hon att det är så viktigt att sprida kunskapen.
För Maria Jeppesen och maken Calle blev barnskaffandet en komplicerad historia.
De träffades på jobbet, och det dröjde inte länge innan de blev ett par och flyttade ihop. Sedan kom längtan efter att bli tre. Men de anade snabbt att det inte skulle gå av sig självt eftersom Maria nästan aldrig hade ägglossning.
Bekräftelsen kom när de vände sig till reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset – detta var i slutet av 2017. Efter blodprov och ultraljud av äggstockarna kunde det konstateras att Maria har PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) – en hormonrubbning där äggstockarna producerar för mycket testosteron. Följden blir bland annat att extra många ägg mognar, men inte tillräckligt för att släppa från äggstocken.
– Sist jag hade mens var i januari 2022, säger Maria och förklarar att det skulle vara i princip omöjligt för henne att bli gravid spontant.
Läkaren konstaterade att om hon och Calle ändå ville ha barn snart, var det bäst att köra igång en behandling på en gång.
Trots att PCOS drabbar ungefär var tionde fertil kvinna, var det svårt för omgivningen att förstå. Maria var ju så ung, det var väl ingen brådska att skaffa barn? Men barnlängtan har ingen ålder, och för då 21-åriga Maria kändes det redan som att hon hade väntat i en evighet.
– Jag älskar barn och har många syskon, jag har alltid velat ha barn tidigt, säger hon.
Ironiskt nog hade det kunnat blivit lättare att bli gravid om Maria väntat tills hon var över 30. Då hade fler ägg hunnit släppa och hormonnivåerna sjunkit något. "Men det är ändå alltid bra att börja i tid", tror hon.
De lämnade reproduktionscentrum med mediciner och sprutor som skulle stimulera ägglossning och hjälpa dem att bli gravida. Sedan väntade två år av försök. Processen upptog hela deras liv, berättar Maria. Psykiskt var det en plåga, eftersom det kändes som att hon såg bebisar och gravida magar precis överallt.
– Och sex blev ett tvång, att liksom ligga när läkaren sa till. Det var jättejobbigt.
Hormonsprutorna som Maria tog för att stimulera ägglossning.
Paret gjorde sina hormonbehandlingar, prövade inseminationer, men ingenting hände. De sattes till slut upp på Ackis väntelista för IVF, alltså provrörsbefruktning. Men efter att ha levt med besvikelsen av ett negativt graviditetstest varje månad under så lång tid, blev väntetiden alldeles för lång. De tog beslutet att vända sig till en privatklinik i stället.
– Där fick vi en tid på en vecka. Första steget var äggplock, och det är det värsta jag gjort i mitt liv trots att jag fick morfin, säger Maria.
Maria Jeppesen på kliniken strax innan äggplock. "Jag var så nervös för jag hade hört att det gjorde ont," säger hon.
Vanligtvis plockar man runt 8-10 ägg åt gången. Men eftersom Maria hade ovanligt många mogna ägg kunde kliniken plocka ut 29 stycken. Alla äggen frystes in och så väntade de in nästa menscykel. Samtidigt fick Calle lämna in spermier. Vid nästa (stimulerade) ägglossning tinades några av äggen, befruktades och så sattes ett embryo in i Marias livmoder. Och det fungerade faktiskt på första försöket.
Nio månader senare – tre år efter att Maria och Calle startat sin IVF-resa – föddes lilla Hailey. Hon kom med akut kejsarsnitt efter en 38 timmar lång förlossning. I dag är hon 2,5 år, med stor personlighet, och prövar föräldrarnas tålamod på tvååringars vis.
Det tärde att försöka bli gravid i två år, med dagliga sprutor och mediciner, utan resultat. "Värst var under sommaren, när mottagningen hade stängt", säger Maria Jeppesen.
Och i frysen hos kliniken? Ja, där ligger Haileys potentiella syskon och väntar. Av 29 befruktade ägg klarade 11 att utveckla sig till embryon. Nu finns omkring sju kvar att försöka med.
– Det är en sjuk tanke, jag kan gå och tänka på vilka det är som ligger där. Ibland tänker jag att det är Haileys tvilling, för de har ju varit frysta ihop, säger Maria.
"Hela den här resan har gjort mig väldigt tacksam för saker, Men lite har jag känt att jag inte får klaga på att det kan vara jobbigt att ha barn efter att ha gått igenom allt det här", säger Maria Jeppesen.
I våras försökte de med ett andra embryo och Maria blev gravid, men fick ett missfall. I samband med detta gick hon upp i vikt, och just nu har hon för högt BMI för att få starta en ny behandling.
– Just nu kvalificerar jag mig inte för IVF-behandling. Så trots att jag egentligen är bekväm med mig själv som jag är, måste jag gå ner tio kilo. Jag kan tycka att det är lite gammaldags att använda BMI, säger hon.
På förlossningen, som kom att ta 38 timmar och slutade med akut kejsarsnitt.
Det är förstås en ekonomisk aspekt också – att bli gravid med Hailey kostade 68 000 kronor. Ett andra försök skulle kosta en tredjedel av den summan, eftersom embryona redan är nedfrysta.
– Jag försöker att inte tänka så mycket på det just nu. Jag mådde jättedåligt efter missfallet. Men drömmen vore att göra ett nytt försök nästa vår.
Maria och maken Calle, som bor i Björklinge, skulle gärna ha ett barn till. "Jag älskade att ha en bebis och vara mammaledig", säger Maria.
Maria Jeppesen är långt ifrån ensam om att ha fryst in sina ägg – intresset för att frysa ägg inför framtiden ökar.
Det säger Thomas Brodin, läkare på Carl von Linné-kliniken, en av två privata fertilitetskliniker i Uppsala. År 2017 genomförde kliniken 14 ägguttag för så kallad äggfrys. År 2020 hade siffran ökat till 111 stycken och 2022 väntas antalet överstiga 170.
I USA börjar det bli vanligt att kvinnor får äggfrys som förmån från jobbet eller i present av sina föräldrar, skriver bland annat DN om. Det förekommer även i Sverige, via bland annat företaget Benify, som hjälper företag med förmånspaket till sina anställda.
– Häftigt, varför inte, kommenterar Maria Jeppesen.
Många vet inte så mycket om fertilitetsproblem. Själv har Maria blivit lite av en expert, efter alla år av att läsa på och försöka bli gravid. Hon är långt ifrån ensam om att ta till äggfrys för att öka chansen till barn i framtiden.
Inte helt oproblematiskt, tycker Thomas Brodin.
– Etiken bakom det kanske förtjänar viss diskussion. Ska arbetsgivaren vara inblandad i sina anställdas familjebildning på det här viset? Jag kan tycka att det finns både något sympatiskt med att sponsra men samtidigt påverkar man också in sin anställda till något hon kanske inte valt om hon gjort det helt självständigt.
Han är noga med att betona att äggfrys inte ska ses som en garanti för barn senare i livet. Äggen är av bättre kvalitet när kvinnan är yngre och chanserna till graviditet och barn minskar ju äldre kvinnan blir. Från 36 till 40 halveras antalet kvinnor som lyckas bli gravida och får barn genom IVF eller infrysning, berättar Thomas Brodin.
Thomas Brodin är läkare och verksamhetsledare på Carl von Linnékliniken. Att frysa sina ägg "är en klok idé om man är några och 30 och kanske inte har en partner", säger han. "Man får en extra chans till graviditet längre fram om man fryser in äggen i början av 30-årsåldern."
– Och eftersom det inte går att köpa en garanti, kanske inte just en arbetsgivare ska tala om för dig att göra det för att premiera din karriär. Det måste vara ett eget val.
Samtidigt spelar det kanske ingen roll vem som bekostar behandlingen, så länge man är medveten om att metoden kommer med både fördelar och begränsningar, resonerar Thomas Brodin. Alla har ju olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Men han konstaterar också:
– Då vore det kanske mer tilltalande att man som arbetsgivare ger bra förutsättningar för att sköta både arbete och familjeliv. Men vi har ju ett helt annat system i Sverige än i exempelvis USA, så det kommer nog förekomma arbetsgivarsponsring här men inte i samma omfattning, säger Thomas Brodin.