Sprickan växer inom universitetet

Läs mer: Nu föreslås ny rekryteringsprocess

Läs mer: "Befarade det här vid förra striden"

Läs mer: Lemne anklagas för kuppförsök

Läs mer: Turerna bakom stora striden

Processen för att rekrytera ny rektor vid Uppsala universitet har rört upp starka känslor. Och det mesta talar för att striden fortsätter. Universitetets styrelse, konsistoriet, har hela forskarkollegiet vid universitetet emot sig i den här frågan.

– I grund och botten fanns det ett missnöje med processen redan vid det förra rektorsvalet när hörandet i hörandeförsamlingen blev väldigt begränsat, säger Torsten Svensson, professor i statsvetenskap och vicerektor för det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.

När UNT går igenom de svar som kommit in på tisdagseftermiddagen har alla tre vetenskapsområdena kritiska synpunkter. De är alla tre noga med att betona att den så kallade hörandeförsamlingen måste ha en tyngre och tydligare roll i rekryteringsprocessen och att lärarnas inflytande i rekryteringsgruppen ska stärkas jämfört med det förslag som konsistoriet skickade ut.

Det är tydligt att misstänksamheten mot det sätt som konsistoriets ordförande Carola Lemne skött processen finns kvar.

Skarpast i formuleringarna är områdesnämnderna för humaniora och samhällsvetenskap respektive teknik och naturvetenskap. De skriver båda att konsistoriets ordförande inte bör sitta i rekryteringsgruppen eftersom de olika rollerna då sammanblandas. "Samråd innebär att man inte ska blanda ihop rollerna, man samråder inte med sig själv.", skriver områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap.

Samtliga tre vetenskapsområden är också kritiska till att det står i dokumentet att rekryteringsgruppen "ska" anlita en extern rekryteringsfirma, det ska i stället vara en möjlighet som "kan" utnyttjas. "Det är i så fall viktigt att definiera vad rollen för detta företag blir i rekryteringsgruppen samt vilka direktiv företaget får och av vem, inte minst för att säkerställa transparens i hela rekryteringsprocessen", skriver områdesnämnden för teknik och naturvetenskap.

Shirin Ahlbäck Öberg, prodekanus vid samhällsvetenskapliga fakulteten, har för fakultetsnämnden gjort en sammanställning av hur rektorsvalet gått till från 1978 och framåt.

– Om man tittar över tid är det slående hur konsistoriet flyttat fram sina positioner på bekostnad av det kollegiala inflytandet. Den akademiska verksamheten är så speciell att man som myndighetschef måste ha ett starkt mandat underifrån, säger hon.