Hur fria är UP att rösta som de vill i spårvagnsfrågan? Det är oklart, eftersom avtalet mellan Stefan Hanna (UP) och Erik Pelling (S) hålls hemligt.
Uppsalas framtid
Spårväg i Uppsala? Frågan splittrar Uppsalas kommunfullmäktige mitt itu.
I oktober i fjol kom beskedet att Uppsalaborna skulle få tycka till i frågan i en folkomröstning i juni 2024. Folkomröstningen var en del av avtalet mellan spårvagnsmotståndarna Utvecklingspartiet demokraterna (UP) och spårvagnspositiva S.
Men i februari backade S och UP från löftet. Det går inte att vänta drygt ett år till, i stället ska partierna i kommunfullmäktige komma överens i frågan under våren, meddelade Erik Pelling (S) då.
– Kollektivtrafiken måste lösas på något sätt. Exakt hur frågan landar och när vet vi inte, säger han nu.
Just nu sitter alla partier utom SD i intensiva möten om Uppsalas framtid. Där är framtidens kollektivtrafik en viktig punkt.
I kommunfullmäktige finns en majoritet mot spårväg. M, KD, C, SD, L och UP säger nej och tillsammans har de 42 av fullmäktiges 81 mandat. S, MP och V – som har 39 mandat – vill däremot gärna ha spårväg.
Eftersom varken S eller UP velat visa avtalet partierna slutit är det oklart vad som står i det. Frågan är om UP är fria att rösta som de vill, nu när det inte blir en folkomröstning om spårvägen.
– Vi har ingen förpliktelse att rösta för något givet alternativ. Så har det varit hela tiden. Vi är inte för spårväg och har varit väldigt tydliga med det, svarar Stefan Hanna (UP).
Spårvägen skulle gå mellan centralstationen och Gottsunda respektive Ultuna ("Kunskapsspåret") och mellan Gottsunda och nya stationen i Bergsbrunna ("Ultunalänken", som kräver en bro över Fyrisån)
Det finns en motion från alliansen om att stoppa spårväg. Kommer ni att rösta för den?
– I nuläget är fokus på att hitta gemensamma politiska lösningar som är brett politiskt förankrade. Om det inte lyckas får vi se vad kommunfullmäktige säger.
Så här säger Erik Pelling (S) om UP:s spelrum vad gäller spårvägen:
– Vi har ett samarbete med UP och i det ingår några frågor som vi skulle hantera i en viss ordning, spårväg är en av dem. Vi måste agera utifrån avtalet.
Så UP är inte fria att rösta som de vill?
– Eh ... nej ... eller vi ska vara överens om vad vi gör. Vi har skakat hand på att lösa ut de här frågorna på det ena eller andra sättet. Och hittills finns ju inget trovärdigt alternativ till spårväg.
Spårvägsförespråkarna menar att det är en fördel att spåren ligger fast, när företag och invånare ska välja plats för bostad och arbetsplatser. Motståndarna menar att å sin sida att spårväg är oflexibelt och svårt att bygga ut.
Nej, samtidigt som det i nuläget saknas en majoritet för spårväg finns det heller inget färdigt förslag på en annan kollektivtrafiklösning. Spårvagnar är därför inte uträknade.
Det växande Uppsala ställer stora krav på kollektivtrafiken. De utredningar som hittills gjorts visar att spårvagnar kan ta fler passagerare och blir billigare för kommunen än motsvarande investeringar i ett nytt bussbaserat system, eftersom man får statsbidrag för spårvägen på drygt 3 miljarder.
– För mig är det ganska ointressant om fordonen går på spår eller inte, det viktiga är att vi har trafikslag som klarar en viss kapacitet. Och det har inte kommit några underlag som visar att det finns andra transportslag som klarar behovet, säger Tobias Smedberg (V).
För spårvägsförespråkarna är tiden avgörande. För att fortsatt få statligt stöd för spårvägsbygget måste spårvagnarna rulla 2029 och då behövs ett beslut snarast – det larmade nyligen regionen om.
Uppsala år 2050? Så här kan det se ut på Munkgatan nära Svandammen om staden får spårväg. Illustration.
För partierna som inte vill ha spårväg är läget mindre svettigt. Flera av dem har nämligen en helt annan vision av det framtida Uppsala än vad det sittande styret (S, MP, V) har.
Till stor del handlar det om synen på sydöstra staden, området söder om Sävja, där kommunen i det så kallade fyrspårsavtalet lovat bygga 21 500 bostäder fram till 2050 mot att staten bygger fyra järnvägsspår till Stockholm. I avtalet står att det behövs "kapacitetsstark kollektivtrafik" mellan Gottsunda/Ultuna och den nya stationen.
M, KD, C, SD och UP vill inte alls ha så många bostäder i sydöstra staden, utan sprida ut dem i fler delar av kommunen.
– Då behövs inte spårväg, säger Therez Almerfors (M).
Att börja med kollektivtrafiken är att börja i fel ände, menar hon.
– Först bör vi bestämma oss för hur vi ska bygga ut Uppsala och utifrån det utreda vilken kollektivtrafik som behövs. Nu har man i stället dragit en linje och sagt hur många bostäder man ska bygga längs med den.
"Vi kommer inte backa på vårt nej till spårväg", säger Therez Almerfors (M).
Men vad är då alternativet till spårväg?
Oppositionspartierna är inte helt eniga, men lyfter fram varianter av långa eldrivna bussar, ibland kallade BRT (bus rapid transit) eller "superbussar". Fördelarna med sådana, menar de, är att de är mer flexibla och att systemet är betydligt enklare att bygga ut. Inte minst befarar flera partier att spårvägen blir avsevärt dyrare än vad som beräknats.
– De kostnadskalkyler som finns är gjorda före kriget i Ukraina och innan inflationen. Sedan dess har bland annat stålpriset stuckit iväg, säger Therez Almerfors.
En av de tänkta spårvägssträckorna går från Gottsunda över Fyrisån till den nya planerade stationen i Bergsbrunna. På bilden är den en grönmålad linje. Det skulle kräva en ny bro över Fyrisån.
Dessutom riskerar kommunen att med spårväg binda sig vid en omodern teknologi, säger Ehsan Nasari (C):
– Det sker en snabb teknikutveckling där vi sannolikt om fem, tio år har självkörande bussar, något som redan i dag finns i exempelvis Japan.
Centerpartiets Ehsan Nasari menar att kommunen med spårvagnar riskerar att binda sig vid en omodern teknologi. "Det sker en snabb teknikutveckling där vi sannolikt om fem, tio år har självkörande bussar."
Liberalerna har varit kluvna. Efter att först ha förespråkat spårväg landade man efter valet i ett nej just på grund av risken att det blir dyrt. Varken L eller något annat parti har några färdiga beräkningar på vad en alternativ kollektivtrafik skulle kosta.
– Det har vi inte gjort eftersom vi skulle folkomrösta om spårväg. Men nu blir det ju inte så, så då måste vi landa i vad som är viktigt för oss som parti, säger Jennie Claesson (L).
Liberalerna har varit kluvna. Efter att först ha förespråkat spårväg landade man efter valet i ett nej just på grund av risken att det blir dyrt. Här Jennie Claesson (L).
Frågan om Uppsalas framtida kollektivtrafik hänger tätt ihop med hur Uppsala ska byggas ut de kommande decennierna. Så när partierna nu sitter i möten om framtiden är kollektivtrafiken bara en av frågorna man måste enas kring.
Målet, enligt alla partier, är att hitta "en bred politisk majoritet". Så hur går det?
Therez Almerfors tror att det är möjligt.
– Men då måste man omprioritera hur Uppsala ska byggas ut. Vi kommer inte backa på vårt nej till spårväg.
"Det viktiga är att vi har trafikslag som klarar en viss kapacitet. Och det har inte kommit några underlag som visar att det finns andra transportslag som klarar behovet", säger Tobias Smedberg (V) om spårvagnar.
Tobias Smedberg beskriver diskussionerna som "bra":
– Det viktiga är att vi säkrar en bred politisk majoritet. Vi från det politiska styret är beredda att kompromissa, säger han.
Kan du tänka dig att kompromissa så det blir någon slags elbussar?
– Nej det är jag inte så säker på. Vi ska ha ett transportslag som klarar behovet.
Kritiker menar att spårväg riskerar att bli för dyrt. Ser även du den risken?
– Det är ju inte så att spårväg blir dyrare samtidigt som BRT eller bilbaserade trafiklösningar blir billigare. Oavsett hur man väljer att planera för trafik så innebär prisökningar att kostnader kan stiga. Vi ska såklart göra så bra och träffsäkra beräkningar som möjligt.