Martin Tondel, forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, säger att det är glädjande att så många liv har räddats genom åtgärder mot luftföroreningar.
Förorenad luft har tidigare beräknats orsaka 7 600 förtida dödsfall om året i Sverige. Det handlar om hjärt- och kärlsjukdomar men även påverkan på lungorna. Luften i Uppsala och andra städer har dock blivit bättre. Nu har forskare kunnat visa vilka effekter det haft på hälsan, enligt en studie som nyligen har publicerats i tidskriften Air Quality, Atmosphere & Health.
– Vi har fått stora hälsovinster till följd av att luftföroreningarna sjunkit. I Uppsala räknar vi med att 174 liv om året räddas på grund av de åtgärder för renare luft som har gjorts, säger Uppsalaforskaren Martin Tondel, en av forskarna bakom studien.
I rapporten har forskarna inte bara utgått från de luftmätningar som kontinuerligt görs i bland annat Uppsala. De har använt datamodeller där de utifrån bland annat trafiken och hur många av bilarna som drivs av diesel eller el räknat ut hur luften sett ut under perioden 2000–2018 i flera svenska städer, bland annat Uppsala.
Detta har sedan kopplats ihop med en stor hälsostudie där 30 000 personers hälsa studeras, och där man sett hur risken för olika sjukdomar ökar av smutsig luft.
– Det ger fantastiska möjligheter att studera mer specifika hälsoeffekter av bland annat luftföroreningar. Vi har flera forskningsartiklar på gång, säger Martin Tondel.
Kartan visar hur många som utsätts för partikelhalter över WHO:s gränsvärde. Lila färg innebär att över 5 000 personer per kvadratkilometer bor i områden med halter över gränsvärdet.
Även om luften har blivit mycket bättre är det fortfarande många som utsätts för hälsoskadliga halter av luftföroreningar, framför allt av de minsta partiklarna, PM2,5, som främst kommer från vedeldning och bilavgaser.
I Uppsala län beräknas 67 procent, eller drygt 250 000 personer, bo i områden där WHO:s rekommendationer för de minsta partiklarna överskrids. I Uppsala län beräknas också drygt 24 000 bo där WHO:s riktvärden för kväveoxider överskrids, de flesta av dem i centrala Uppsala.
Åtgärderna i Uppsala har utgått från luftmätningarna på Kungsgatan. Då handlar det om hur många gånger per år som ett gränsvärde får överskridas. På senare tid har det främst varit kväveoxider som varit problemet. Efter pandemin har dock halterna minskat, vilket förklaras med renare bussar och en större andel elbilar.
Kungsgatan är den plats i Uppsala där luftföroreningarna bedöms vara värst, vilket är skälet till att mätstationen finns just där. Bekymren med luften är i sin tur bakgrunden till flera av de åtgärder som kommunen gjort i området, bland annat dubbdäcksförbud samt förbud mot genomfart på Kungsgatan.