Redan i mitten av februari stod det klart att kommunen inte kommer att klara gränsvärdet för 2019.
– Det här är illa. Det är ingen tvekan om det. Vi kommer att behöva förstärka de åtgärder som vidtagits, säger Hannes Vidmark, miljöchef i Uppsala kommun.
EU har angett miljökvalitetsnormer som inte får överskridas för både kvävedioxider och partiklar. Uppsala hade tidigare problem med att klara gränsvärdena för partiklar, men här har åtgärder som dubbdäcksförbud och dammbindning på gatorna i centrala Uppsala haft effekt. I stället är det halterna av kvävedioxider, som är det stora problemet. Den viktigaste orsaken är avgaser, framför allt från dieseldrivna fordon.
Problemen har blivit tydligare sedan mätstationen flyttades från det gamla läget vid Stadshuset lite längre ner på Kungsgatan.
Östra Sveriges Luftvårdsförbund mäter föroreningar i både Uppsala, Stockholm och Gävle vid elva olika mätstationer. Både 2017 och 2018 toppar mätstationen vid Kungsgatan i Uppsala när man ser till antalet dygn över EU:s gränsvärde för kvävedioxider. I fjol överskreds dygnsgränsen 31 gånger i Uppsala, vilket kan jämföras med det tillåtna värdet som är 7. (Se faktaruta) Det innebär att luften i Uppsala är värre än vid de värsta mätstationerna i Stockholm, som ligger längs Essingeleden och vid Hornsgatan på Södermalm.
Hittills i år har 11 dygn noterats över EU:s gränsvärde, vilket innebär att det redan nu är klart att Uppsala inte kommer att klara EU-reglerna. Det innebär i förlängningen att Sverige riskerar böter om man inte lyckats komma till rätta med problemen. Förutom begränsningar i antalet dygn över gränsvärdet finns även regler för genomsnittet över hela året samt antal timmar med särskilt hög belastning. Inget av kriterierna får brytas enligt EU:s regler.
– Men det är inte risken för böter som gör att vi måste komma till rätta med det här, det handlar om människors hälsa, säger Hannes Vidmark.
Antalet dygn under gränsvärdet är det svåraste kravet att klara. Men Uppsala har även haft problem att klara det krav som finns på antalet timmar under det tillåtna värdet.
Exakt vilka åtgärder som kan bli aktuella är inte klart. Under året ska kommunen analysera mer i detalj vad de höga halterna beror på, och vilka åtgärder som är mest effektiva. Men det står klart att det är någon form av trafikreglering det handlar om. Ett förslag som diskuterats är miljözoner, som innebär att bara rena fordon får köra inom området. Andra möjligheter är att göra Kungsgatan till en ren bussgata.
– Vi kommer att göra det som krävs för att komma till rätta med luftkvaliteten. Det är helt enkelt inte ok att människor dör i förtid på grund av dålig luft. Men analysen av vilka åtgärder som får bäst effekt är inte gjord än, säger Rickard Malmström (MP), kommunalråd och ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden.
Tanken är att kommunstyrelsen kan få ärendet på sitt bord under hösten.
I ett globalt perspektiv kan de svenska luftföroreningarna ses som ett mindre problem. Men enligt Ann-Christine Stjernberg, handläggare på Naturvårdsverkets luftenhet, är hälsoproblemen större än vad man tidigare har trott, också vid lägre halter.
– Framför allt är det barn som är känsliga. Det finns inga säkra nivåer, säger hon.
I Sverige dör 7 600 personer per år i förtid på grund av kvävedioxider och små partiklar, så kallade PM 2,5, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Kostnaden för samhället beräknas till 56 miljarder om året.