"Det är trevliga barn, men många kan för lite svenska. De pratar ofta arabiska med varandra på rasterna", säger Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan.
– Vi har fått en hel del elever från Manar Al-Houda, skolan ligger vägg i vägg med vår skola. Det är trevliga barn, men många kan för lite svenska. De pratar ofta arabiska med varandra på rasterna.
Det säger Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan som tagit emot en hel del elever från Manar Al-Houda. Valsätraskolan har också fått elever från den tidigare tvångsstängda Imanskolan, och Tomas Rylander ser samma mönster hos dem vad gäller språket.
– När elever är svaga i svenska blir alla teoretiska ämnen lidande. De får svårt att hänga med. En del hinner ikapp, men en del gör inte det.
Det var under tisdagen som Skolinspektionen meddelade att friskolan Manar Al-Houda blir av med sitt tillstånd och måste stänga. Skolans ledning har misskött den ekonomiska redovisningen och lämnat osanna uppgifter till Skolinspektionen. Däremot har Skolinspektionen inte bedömt utbildningens kvalitet.
Manar Al-Houda har cirka 120 elever från förskoleklass till och med årskurs 6. Samtliga elever har utländsk bakgrund, enligt Skolverkets statistik.
Den muslimska friskolan Imanskolan, som blev av med sitt tillstånd våren 2022, hade även den en stor del elever med utländsk bakgrund.
Imanskolan i Uppsala stängdes efter att Säkerhetspolisen bedömt att det fanns risk att barn radikaliserades på skolan.
Att skolor och förskolor blir av med tillståndet är relativt ovanligt. I Uppsala har kommunen tvångsstängt tre förskolor på grund av omfattande brister de senaste fem åren: Sanabil Al-Hanan 2019, Lyktans förskola 2023 samt Manar Al-Houdas förskoleverksamhet 2023. Alla tre förskolor fick maximalt så kallat strukturbidrag från kommunen eftersom den stora majoriteten av barnen inte pratade svenska hemma. Bidraget – närmare 30 000 kronor per barn och år – skulle gå till språkträning, men gick till helt andra saker enligt kommunens inspektioner.
Förskolan Sanabil Al-Hanan hade högläsning på arabiska vid samlingar med barnen och språkmiljön var enligt kommunens inspektörer "mycket bristfällig".
Det är klart olyckligt när förskolor och skolor blir såhär segregerade, konstaterar Tomas Rylander.
– Idén med skolor där man inte blandar elever med olika bakgrund – utan exempelvis samlar elever utifrån en arabiskspråkig bakgrund – är dålig både utifrån svenska läroplanen och för integrationen, säger han.
Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden, håller med Tomas Rylander. Hon beskriver segregationen i skolorna som "förödande".
– Det gör att vi som samhälle glider isär. Men de som drabbas hårdast är barnen: de här barnen är de som behöver skolan som mest, både för språket och för att de ofta inte har lika mycket stöd med läxor därhemma.
Eva Christiernin menar att Sveriges liberala friskolesystem, som exempelvis tillåter religiösa friskolor, banar väg för skolsegregationen.
Vad vill du göra åt det?
– Först och främst att det inte ska gå att plocka ut vinst ur förskolor och skolor. Vi som kommun har gått in med särskilda bidrag för att stötta barnen, och så har pengarna inte nått barnen.
"Vi måste se över hela friskolesystemet", säger Jennie Claesson (L), andre vice ordförande i utbildningsnämnden.
Jennie Claesson (L), andre vice ordförande i utbildningsnämnden, menar att hela friskolesystemet behöver ses över. Liberalerna har bland annat öppnat för vinstförbud.
– Men det är viktigt att komma ihåg att det finns friskolor som är bra, säger hon.
UNT har begärt ut de tips som kommit in till Skolinspektionen angående Manar Al-Houda. Ett av dem handlar just om elevernas språkkunskaper. Tipsaren – en lärare på en högstadieskola som tagit emot många elever från Manar Al-Houda – skrev: "Elevernas förkunskaper och bristande svenska är slående och vi är flera lärare som delar denna uppfattning. Det är tydligt att eleverna har kommunicerat på arabiska mycket stora delar av skolgången, vilket också bekräftas av eleverna när jag frågar dem."
Men Skolinspektionen tittade i sin granskning inte närmare på detta.
– Vi har inte utrett elevernas kunskaper i ämnet svenska. Vi gjorde lektionsobservationer under vårt besök på skolan våren 2023. Undervisningen som vi observerade bedrevs på svenska med undantag för modersmålsundervisning i arabiska, säger Emma Bäckman, utredare på Skolinspektionen.
Skolinspektionen har också fått in andra tips om missförhållanden på skolan, som inte heller utretts.
Varför har ni inte utrett tipsen?
– Vi utreder inte alla uppgifter vi får in. I den här utredningen har vi gjort en ägar- och ledningsprövning.
UNT har sökt Manar Al-Houdas rektor samt biträdande rektor.