Enligt kommunens inspektörer var språkmiljön på Sanabil Al-Hanan "mycket bristfällig" och "påfallande tyst". Förskolan hade 50 inskrivna barn och höll igång 2014-2019.
112 miljoner kronor. Så mycket har Uppsala kommun totalt betalat till de tre fristående förskolor i Uppsala som förlorat sina tillstånd. Det visar en beräkning som UNT gjort utifrån kommunens siffror.
Förskolorna har tvångsstängts av liknande anledningar: De har haft för lite utbildad personal, inte gett barnen den stimulans och utbildning som skollagen kräver och inte gett barnen tillräcklig träning i svenska språket.
2019 stängdes Sanabil Al-Hanan i Valsätra.
I februari 2023 stängdes Lyktan i Stenhagen.
Och nu i september beslutade Uppsala kommun att Manar Al-Houdas förskola i Valsätra/Gottsunda ska stängas.
Cirka 33 miljoner, alltså drygt en fjärdedel av de 112 miljoner som dessa tre förskolor tillsammans mottagit från kommunen, har varit ett extrastöd, så kallat strukturbidrag. Detta bidrag ska utjämna skillnader i barns förutsättningar utifrån bakgrund. Eftersom den stora majoriteten barn på dessa tre förskolor inte pratade svenska hemma fick förskolorna maximalt strukturbidrag, närmare 30 000 kronor per barn och år. Pengar som skulle gå till språkträning.
Men pengarna gick till annat.
Lyktans förskola i Stenhagen öppnade hösten 2020 och stängdes av kommunen i februari i år. På förskolan gick 30 barn.
Lyktan uppgav för kommunen att man använt bidraget till att erbjuda barnen skjuts till förskolan.
Sanabil Al-Hanan hade högläsning på arabiska vid samlingar med barnen, enligt kommunens inspektörer som också konstaterade att språkmiljön var "mycket bristfällig" och "påfallande tyst".
Manar Al-Houda kunde inte redogöra för hur man använt pengarna. "De verkar skjutsa barnen en hel del med bilar, men det är ju verkligen inte tanken med pengarna", har utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) sagt till UNT.
Utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) beklagar att kommunen inte har rätt att kräva tillbaka pengar från en förskola som missköter sitt uppdrag. "Klart jag skulle vilja att vi kunde det. Det är ju skattepengar."
Trots att förskolorna inte levt upp till kraven kan Uppsala kommun varken kräva tillbaka strukturbidraget eller de pengar som förskolorna fått i övrigt.
– Nej, det kan vi inte enligt lag. Det enda vi kan göra är att dra tillbaka tillståndet om vi efter inspektioner konstaterar att förskolan inte klarar att jobba efter läroplan och enligt skollagen, säger Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Vad gäller stöd- och äldreboenden som missköter sig är det annorlunda. Till exempel begärde Uppsala kommun år 2010 skadestånd från två olika privata vårdbolag sedan inspektioner visade att de hade för lite personal och för dålig vård.
Orsaken är att kommunen lagt ut dessa boenden på entreprenad – alltså gjort upphandlingar – och därför fortfarande är huvudansvarig.
– Vid en upphandling har vi i ett avtal beslutat i detalj hur mycket personal det ska vara, antal måltider och så vidare. Fristående förskolor och skolor är mycket friare: De ska klara läroplanen och jobba enligt skollagen, men sedan har rektorn en rådighet att själv utforma verksamheten, säger Eva Christiernin.
Manar Al-Houdas förskola i Valsätra/Gottsunda öppnade år 2000 och fick sitt tillstånd indraget av kommunen i september i år. Manar Al-Houda, som har 36 barn inskrivna, har överklagat beslutet.
Sedan 2018 ställs högre krav på ägare och ledning för den som vill starta en ny förskola eller skola. Det görs hårdare kontroller av ekonomin, det ställs krav på kompetens inom skolfrågor samt att personerna inte begått allvarliga brott.
Eva Christiernin tror inte att någon av de tre förskolor som tvingats stänga i Uppsala fått klartecken att starta med dagens hårdare regler.
– Men samtidigt tror jag att vi är ganska naiva överlag. En förskola eller skola kan ju få tillstånd, men kan sedan byta ut personer i ledningen, säger hon.