Kommunen ska säkra rätten att larma om missförhållanden

Efter UNT:s granskning vill Uppsala kommun stoppa de sekretessavtal som tystat personal vid Madickengårdens skyddade boenden och familjehem. I nästa upphandling ska rätten att slå larm säkras, meddelar kommunen. "Bra", säger en källa som menar att missförhållanden inte kommit fram.

Hanna Victoria Mörck (V) är ordförande i socialnämnden i Uppsala kommun. UNT:s avslöjande om hur personal inom Tris och Madickengården har tystats kommer att få effekter för kommande upphandlingar, säger hon.

Hanna Victoria Mörck (V) är ordförande i socialnämnden i Uppsala kommun. UNT:s avslöjande om hur personal inom Tris och Madickengården har tystats kommer att få effekter för kommande upphandlingar, säger hon.

Foto: Anna Bredberg

Uppsala2024-03-24 16:30

– Jag är rädd. Jag har skrivit på de här pappren och om jag uttalar mig negativt om Tris så kan jag få betala vite, kanske 50 000 kronor i månaden.

Så sade en av källorna i UNT:s granskning "Miljonmaskinen", som handlade om den prisbelönta ideella föreningen Tris, Tjejers rätt i samhället, och vinsterna i de aktiebolag som föreningens grundare nu företräder. 

Föreningen Tris har gjort sig nationellt kända för sitt arbete mot hedersproblematik och startade 2015 skyddade boendet Madickengården, som sedan förts ur den ideella föreningen till ett aktiebolag. Bakom bolaget står systrarna Mariet Ghadimi och Talin Davidian, grundarna av Tris.

undefined
Mariet Ghadimi har fått flera pris för sina insatser som grundare och verksamhetschef i Tris, som kommunens hedersmedalj. Vare sig hon eller någon annan i ledningen har svarat på UNT:s frågor om en intervju. Bilden är från ett tidigare reportage.

Uppsala kommun har köpt placeringar för flera miljoner kronor årligen av aktiebolaget. Efter UNT:s avslöjanden i fjol om missförhållanden som enligt anställda effektivt tystats ned med omfattande sekretessavtal, lovade politikerna en utredning. Nu är den klar. 

– Vi har sett exakt det UNT har sett med långtgående sekretessavtal i anställningskontrakten. Det är djupt problematiskt att man försöker avtala bort meddelarfriheten, en viktig del av vår demokrati. Det gör att folk inte vågar prata, säger Hanna Victoria Mörck, (V) ordförande i socialnämnden. 

undefined
"Familjehemmen fick be på sina bara knän om allt de behövde till sina placerade. Om man som jag sedan vet hur mycket av kommunens pengar de inte fick, så ser man att krocken blir monumental", säger en källa som sett Madickengården inifrån till UNT.

Men meddelarfriheten i grundlagen går inte att avtala bort på det här sättet, visar den juridiska bedömning som kommunen gjort. Å andra sidan är det inte olagligt för arbetsgivare att ändå använda tystnadsavtal. Därför har de trots sin olämplighet inte setts som skäl för att kommunen ska kunna bryta avtalen med Madickengården.

– Men vi kommer att ta med meddelarfrihet som ett krav i kommande upphandlingar. Vi vill göra det här tydligt, säger Hanna Victoria Mörck.

undefined
"Det är djupt problematiskt att man försöker avtala bort meddelarfriheten, en viktig del av vår demokrati", säger Hanna Victoria Mörck (V), ordförande i socialnämnden apropå tystnadskontrakten hos Madickengården.

Kommunens tillsyn har en brist, berättar hon, och det är inte säkert att alla fakta kommit upp på bordet. 

– Flera relevanta personer har inte velat prata med oss. Det är naturligtvis ett problem i en granskning om folk inte vill prata, vi vet ju inte vad de skulle haft att berätta, säger Hanna Victoria Mörck. 

Det ska inte röra sig om företrädarna för Madickengården, utan om andra som har varit intressanta. 

En av UNT:s källor i granskningen var "Elisabeth". Hon välkomnar att kommunen vill stå upp för rätten att slå larm om missförhållanden.

– Det låter så klart vettigt med krav på meddelarfrihet. Hemlighetsmakeriet som nu gällt har gjort att saker inte kommer fram, säger "Elisabeth", som inte vill säga sitt namn på grund av tystnadsklausuler och böteshot i anställningsavtalet. 

undefined
Adam El Chaabi är en av dem som arbetat för Madickengården som familjhem och menar att ersättningen varit för liten. Han medverkade i UNT:s granskning i fjol.

Ekonomin är ett annat område som kommunen lyfter i sin tillsyn. En källa som arbetat med familjehemsfrågor inne på Madickengården berättar nu för UNT om hur hen reagerade på hur mycket kommunerna fick betala till Madickengården för en placering och vilken del av det familjehemmet fick. 

– Familjehemmen fick be på sina bara knän om allt de behövde till sina placerade, men Madickengårdens företrädare fick det att låta som att hemmen var snikna. Om man som jag sedan vet hur mycket av kommunens pengar de inte fick, så ser man att krocken blir monumental, säger källan. 

undefined
Madickengården startades inom den ideella föreningen Tris, Tjejers rätt i samhället. Sedan ett par år har verksamheten förts över till ett aktiebolag, vars företrädare - som också grundat Tris och är föreningens frontfigurer - tagit ut miljoner i aktieutdelning.

Madickengården har en vinstmarginal över 50 procent och föregående år var den över 60 procent. Det är unikt höga vinstnivåer i branschen visar UNT:s genomgång. Under 2023 har Uppsala kommun betalat drygt 6 miljoner kronor för placeringar i Madickengården. Mer än 3 miljoner av dem har alltså blivit vinst.  

Flera familjehemskällor har berättat för UNT om missnöje med ersättningen. På olika sätt har Madickengården behållit pengar från kommunerna som borde gått till familjehemmen, menar de. I sin tillsyn har kommunen sett "frågeställningar kring ersättningen till familjehemmen", som "i många fall bedöms vara onödigt kostsam." En placering kan kosta 3 500 kronor dygnet och vara i flera i månader, i vissa fall år.

I fjol lades ett förslag i en statlig utredning (se faktaruta) om att kommuner ska kunna betala direkt till familjehemmen, även när det finns en konsult däremellan. Det stöds av Uppsala. 

– Det är väldigt dyra tjänster. Den föreslagna direkta relationen mellan kommun och familjehem skulle vara ett bra sätt att stävja problem som att familjehem inte får rimligt betalt, säger Hanna Victoria Mörck. 

UNT har under ett par veckors tid upprepade gånger och i flera kanaler sökt företrädare för Madickengården, som inte har återkommit. 

undefined
På ideella föreningen Tris hemsida står ännu att skyddat boende är en del av verksamheten. Men på UNT:s frågor har de tidigare framhållit att aktiebolaget, som driver det skyddade boendet, är helt separerat från den ideella föreningen.
Ska stoppa olämpliga hem

I november presenterades regeringens särskilda utredare en rad förslag under rubriken "Barn och unga i samhällets vård".

Utredaren efterlyser en reform av den svenska familjehemsvården, där:

* Ett tillstånd ska krävas för att vara familjehem.

* Ett nationellt register ska också införas så att man kan säkerställa att olämpliga familjehem inte används igen. 

* Ansvarsfördelningen mellan den politiska nämnden i kommunen och konsulentstödda verksamheter, alltså där en aktör förmedlar familjehemmet och sköter kontakter och handledning, förtydligas bland annat genom att ersättningen ska betalas direkt till familjehemmet.

När det gäller de barn och unga som måste vårdas på institution behöver kvaliteten på vården förbättras och vårdtiden vara så kort som möjligt, enligt utredningen.

Enligt utredningen är varje år mellan 25 000 och 30 000 barn och unga i samhällsvård för att deras behov av olika anledningar inte kan tillgodoses i det egna hemmet.

Utredningarna identifierade en brist på sammanhang och trygghet för barnen, brist på nära och goda relationer, samt brister i vården, som förslagen ska åtgärda.

Även när det gäller villkoren för skyddade boenden, en annan del av Madickengårdens verksamhet, sker förändringar. Från och med 1 april 2024 kommer skyddade boenden att vara tillståndspliktiga.

Den tillsyn Uppsala kommun gjort är begränsad till familjehemsvården inom Madickengården och till de placeringar som kommunen hade när tillsynen gjordes.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!