Fadime Sahindals begravning i Domkyrkan blev mycket uppmärksammad.
Den 21 januari 2002 mördas Fadime Sahindal av sin egen far i en lägenhet i Uppsala. Då har hon under flera år öppet tagit kampen mot det hedersförtryck hon levt under, bland annat i ett tal i riksdagen under 2001.
Priset för kampen blev att Fadime Sahindal tvingades ha skyddad identitet och bara kunde träffa sina systrar och sin mor i smyg. Det var vid ett sådant tillfälle hennes far sköt henne.
Mordet sände chockvågor genom Sverige. Men trots uppmärksamheten var det svårt att i det offentliga prata om hederskultur och förtryck. Det sågs som stigmatiserande av vissa grupper.
Det här minns Issis Melin, som i många år arbetat förebyggande mot hedersförtryck på kommunal nivå och vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid länsstyrelsen i Östergötland.
– Vid mordet på Fadime fanns en stor rädsla för att benämna våldet som hedersvåld. Ordet heder är i sig något positivt och då blev det krock. Och när medierna lyfte fram vissa kulturella grupper och religioner skapades en rädsla hos dem som arbetade med ungdomarna för att bidra till att grupper pekades ut, säger hon.
Talin Davidian grundade ideella förenignen Tjejers rätt i samhället Tris med sin syster Mariet efter mordet på Fadime 2002. Här vid en kransnedläggning på Fadimes grav.
I dag 20 år senare har samhället gjort ett lappkast. Nu säger alla kommuner och politiska partier att de arbetar förebyggande och akut mot hedersförtryck.
Riksdagen har på senare år beslutat om flera nya lagar för att stävja problemen och kunskapsläget är ett helt annat när det gäller hur hedersförtrycket kan se ut och hur utbrett det är.
– Det är ett slags paradigmskifte och i dag är hedersförtryck inskrivet i brottsbalken. Dessutom finns sedan 2020 möjlighet enligt lagen om vård av unga att ansöka om ett utreseförbud för ett barn. Det har visat sig vara en av de mest verksamma metoderna, säger Issis Melin.
– I dag vet vi att hedersproblem finns från vaggan till graven och inte är en tonårsrevoltsgrej, att de drabbar både killar och tjejer och att det inte går att säga att det har med den ena eller andra etniska gruppen att göra, fortsätter hon.
Stor betydelse för utvecklingen har föreningen Tjejers rätt i samhället, Tris, i Uppsala, haft. Den ideella föreningen grundades snart efter mordet på Fadime av systrarna Talin Davidian och Mariet Ghadimi. Genom sitt engagemang har de blivit något av pionjärer i kampen mot hedersförtryck.
Ur prinsessan Sofias hand fick Uppsalaföreningen Tris ta emot priset Idéer för livet i kategorin trygghet 2017, vid en gala på Cirkus när priset firade 30-år.
I intervjuer har systrarna berättat att de såg kompisar försvinna från skolan i Uppsala, kanske för att giftas bort, och att de ville göra vad de kunde för att förhindra att någon skulle möta Fadimes öde.
– Civilsamhället har varit extremt viktigt för den här utvecklingen. Organisationer som Tris har gått i bräschen, på egen hand, sedan har staten kunnat fylla på med stöd. Just Tris har varit unika med sin profil att lyfta situationen för funktionsnedsatta, säger Issis Melin.
I Tris studie "Trippelt utsatt" från 2012 framkom att 29 procent av flickorna på gymnasiesärskolan med utlandsfödda föräldrar inte fick bestämma vem de ska gifta sig med. För pojkar med utlandsfödda föräldrar var siffran 16 procent. Studien gjordes i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Vid Fadimes begravning i Uppsala domkyrka 2002, bars kistan av endast kvinnliga kistbärare.
2014 berättade UNT i ett stort reportage om Rebecca – en ung kvinna med intellektuell funktionsnedsättning som flytt från sin familj för att hon utsatts för hedersvåld, och som samhället inte lyckats hjälpa, men som räddats undan förtryck genom Tris hjälp.
2019 besökte Tris riksdagen för att berätta om intellektuellt funktionshindrades sårbarhet och 2020 följde man upp med rapporten Gömd och glömd med fokus på samma grupp.
Tris gjorde 2018 en kartläggning av förekomsten av hedersförtryck bland Uppsalas ungdomar, på uppdrag av kommunen och länsstyrelsen. Var femte flicka och var tionde pojke i studien hade ett krav på sig hemifrån att vara oskulder när de gifte sig. Av flickorna med båda föräldrar födda utanför Norden svarade 66 procent att de hade ett sådant oskuldskrav. För pojkar i den gruppen var siffran 35 procent. Studien visade också på fysiskt och psykiskt våld mot pojkar och flickor.
Bilden är tagen 2014 i samband med ett reportage om en funktionshindrad kvinna som fått skydd genom Tris. Kvinnan är den som täcker för ansiktet, övriga på bild är Mariet Ghadimi och Talin Davidian från Tris, samt en anställd.
Tris har under sina 20 år fått en rad priser och uppmärksammats nationellt för sina insatser.
– Vi kan vara tacksamma för det arbete som Tris och andra har gjort. Den som levt under hedersförtryck och inte får stöd kommer ut i arbetslivet sju år senare än andra, så samhället har mycket att vinna på ett bra arbete, säger Issis Melin.
