Akutmottagningen drabbas hårt när sjukhuset tvingas stänga vårdplatser.
Politikerna klarade inte att upprätta hålla en akutsjukvård som länsinvånarna har rätt till enligt lagen. Det konstaterar revisorerna i sin rapport om akutsjukvården sommaren 2022.
– Det är en allvarlig situation. Det är ändå många patienter som får ett sämre omhändertagande än de rimligen borde kunna kräva, säger Anders Toll (S), ordförande för regionens revisorer.
Fjolårets sommar var bekymmersam. Det visar nyckeltal om överbeläggningar, antal patienter som ligger kvar på akutmottagningen i väntan på vårdplats samt vistelsetider och tid till läkare på akuten. En jämförelse med andra regioner visar också att överbeläggningarna på Akademiska sjukhuset varit på en mycket högre nivå (14 procent) jämfört med det snittet för samtliga regioner (8 procent) under sommaren 2022.
Slutsatsen i rapporten är att "trängseln på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset var väsentligt större sommaren 2022 än föregående somrar".
Det ledde till långa väntetider på akutmottagningen. Veckan efter midsommar var den genomsnittliga tiden som patienterna tillbringade på akuten 14 timmar. Då är även de som har enklare åkommor inräknade.
Grundorsaken är liksom tidigare brist på personal, vilket i sin tur leder till stängda vårdplatser. För att nå ett acceptabelt läge nämns i rapporten förbättrade arbetsvillkor för sjuksköterskor och annan omvårdnadspersonal som den "mest fundamentala faktorn".
Malin Sjöberg Högrell (L), säger att politikerna inte har möjlighet att skjuta till mer resurser än man redan gjort.
Revisorernas granskning har udden riktad mot politikerna i sjukhusstyrelsen. Malin Sjöberg Högrell (L) är ordförande och säger att hon håller med om kritiken från revisionen.
– Jag håller med revisionen om att det inte är acceptabelt. Att bli en attraktiv arbetsgivare är vår viktigaste reform, säger hon.
Några ytterligare resurser för att förbättra arbetstider eller lönenivåer för personalen blir det dock inte, utöver de 80 miljoner kronor som alliansen utlovat i sin budget för nästa år.
– Vi skjuter till de pengar som det finns utrymme för i budgeten, säger Malin Sjöberg Högrell.
När UNT intervjuat ett stort antal sjuksköterskor som sagt upp sig nämns arbetstiderna, arbetsbelastningen och lönen som de viktigaste orsakerna. Många går till privata kliniker eller bemanningsföretag som får uppdrag från regionen.
Behöver ni inte göra mycket mer och matcha de villkor som sjuksköterskorna kan få på annat håll?
– Man måste titta på hela erbjudandet till de anställda med friskvårdsbidrag, tjänstepension och billigare kollektivtrafik, inte bara lönen. Det är fortfarande många som vill jobba för regionen, säger Malin Sjöberg Högrell.
Vid den här tiden i fjol larmade sjukvårdsledningen för katastrofala konsekvenser om inte fler vårdplatser kunde öppnas. Erbjudandet om ersättning för att flytta semesterveckor höjdes då från 12 000 till 20 000 kronor per vecka. Det räckte dock inte till för att öka antalet vårdplatser till den önskade nivån.
I år är det fortfarande 12 000 kronor som gäller. Dessutom får de som tar extrapass under sommaren en särskild ersättning på mellan 135 och 200 kronor per timme utöver ordinarie övertidsersättning.
Enligt revisionsrapporten kommer vårdplatskrisen att fortsätta i flera år. På Akademiska sjukhuset pågår sommarplaneringen för fullt. Prognosen är just nu att sjukhuset ska kunna hålla mellan 380 och 390 vårdplatser öppna, jämfört med fjolårets 360.