Både förvaltningsrätten och kammarrätten underkände kommunens skolplaceringar i två fall. Det rör elever vars föräldrar överklagat med hänvisning till att andra elever med syskonförtur gått före vid skolvalet. Nu står det klart att Uppsala kommun väljer att överklaga saken vidare till Högsta förvaltningsdomstolen för att få en vägledande dom.
– Syskonförtur är en viktig princip för många invånare. Och vi har bestämt att vi provar att driva saken hela vägen. Vi tycker i dagsläget att vi har en bra kombination av närhet och syskonförtur, säger Linda Eskilsson (MP), vice ordförande i utbildningsnämnden.
Och i väntan på det utslaget kommer man på antagningsenheten att inte göra något för att ändra skolplaceringarna för de två elever som berörs.
– Vi väljer att invänta utgången, säger Outi Ceder, enhetschef på utbildningsförvaltningen.
Men det är väl inget som hindrar att ni ändrar skolplaceringarna för de enskilda eleverna samtidigt som ni väntar på domen?
– Nej, det är fullt möjligt att ändra elevernas placering, men vi har valt att inte göra det.
Linda Eskilsson säger att det är beklagligt för de elever som drabbas, men att skälet till att man inte ändrar placeringarna handlar om trovärdigheten i hela processen när kommunen väljer att driva fallet vidare.
LÄS MER. Avslag för syskonförtur igen
LÄS MER: Syskonförturen stoppas
LÄS MER: Kommunen försöker rädda syskonförtur
LÄS MER: Kommunjurister dömde ut syskonförtur
Politikerna i utbildningsnämnden har tidigare skrivit till regeringen där de kräver ändringar av skollagen för att kommunerna även i fortsättningen ska kunna tillämpa syskonförtur vid skolplaceringarna. Enligt Helene Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, kommer man inom kort att tillsätta en utredning med syfte att ändra skollagen så att syskonförtur blir tillåtet.
– Vår politiska uppfattning är att man ska kunna använda syskonförtur. Men det kräver en lagändring, säger Helene Öberg.
I utredningen ska man även titta på andra delar i skollagens regler om skolplaceringar. Till exempel vill man göra det möjligt att ha en sammanhållen skolgång så att de elever som kommit in på en F–3-skola ska vara garanterade plats på en viss skola hela vägen genom grundskolan. Utredaren ska också se över sådana saker som att skolplaceringar i dag överklagas till två olika instanser beroende på vilken del av skollagen man hänvisar till.
– Frågan är komplicerad. Och när vi ser att en paragraf i lagen inte fyller sin funktion måste vi titta på hela paragrafens skrivning, säger Helene Öberg.
Exakt när en ändrad skollag kan träda i kraft kan hon inte säga, men hon räknar med att det kan ske under nästa mandatperiod.