Fyra släktingar dömdes i våras efter ett omfattande assistansbedrägeri i Uppsala.
– Assistans är tyvärr en lukrativ bransch för organiserad brottslighet.
Det konstaterar Linus Nordenskär, nationell samordnare vid Försäkringskassan.
UNT rapporterade nyligen om en omfattande assistanshärva, där flera personer lurat Försäkringskassan på miljontals kronor om året för påstådd dygnet runt-assistans av en släkting – som för det mesta lämnades ensam i en lägenhet i Uppsala. I våras åtalades fyra av dem för grovt bedrägeri.
UNT berättar i en andra artikel om hur bland andra Polismyndigheten, Migrationsverket och Försäkringskassan granskat fenomenet brukarimport – där personer skaffar arbetstillstånd i Sverige för att därefter ta en funktionshindrad anhörig till Sverige och begära assistansersättning. Det konstateras att brukarimport ingår i var fjärde assistansbedrägeri.
Det är en verklighet där såväl assistenter som brukare riskerar att utnyttjas av oseriösa aktörer, konstaterar Linus Nordenskär.
– Vi är väl medvetna om att assistansersättningen är en brottsutsatt ersättning.
Linus Nordenskär, expert Försäkringskassan.
Sedan 2016 har Försäkringskassan nekat utbetalning till 64 assistansbolag, bland annat för att man upptäckt att assistans inte utförts, något Linus Nordenskär menar att man ser "alltför ofta".
– Vi värnar om brukarna, att de inte lämnas ensamma. Och vi har ju också i uppdrag att värna om våra gemensamma skattemedel.
Men flera faktorer gör det svårt för Försäkringskassan att själva motverka bedrägerierna.
För det första tog regeringen bort Försäkringskassans två års-uppföljning 2018. Nu får myndigheten inte längre ompröva rätten till assistans vartannat år, utan får bara granska ärenden på förekommen anledning – alltså först när misstanke väckts.
Det gör att beloppen hinner stiga i höjden innan felaktigheterna upptäcks. Innan lagändringen krävde Försäkringskassan årligen in omkring 100 miljoner kronor för assistans som inte gått rätt till. De senaste två åren har återkraven uppgått till drygt 460 miljoner kronor per år.
Försäkringskassan har svårt att komma åt assistansbedrägeri. Det krävs flera lagändringar.
Ett annat hinder är att Försäkringskassan inte får ställa krav på att assistenter redovisar sin arbetstid på ett tillförlitligt sätt.
– Vi har inte lagstöd att ställa det kravet, säger Linus Nordenskär, som kallar det för ett systemfel.
Optimalt skulle både Försäkringskassan och IVO kunna kräva att bolagen kontrollerar att assistenterna är hos brukarna under redovisad tid.
– Det stora problemet är att vi inte kan känna oss trygga med att assistansen faktiskt utförs. Vi ser direkta vanvårdssituationer där brukare lämnats utan någon assistans alls, säger Linus Nordenskär.
"Det stora problemet är att vi inte kan känna oss trygga med att assistansen faktiskt utförs", säger Linus Nordenskär, Försäkringskassan.
Det är dessutom enbart upp till polisen att utreda assistansbolag som misstänks för fusk.
– Efter ett yttrande från justitieombudsmannen får vi inte utreda någon som inte får ersättning av Försäkringskassan
Det är brukarna som får assistansersättningen utbetald och sedan själva ansvarar för att anlita assistans. Försäkringskassan kan neka utbetalning till vissa bolag, som en markering, så att brukaren får anlita ett annat bolag medan exempelvis en polisutredning pågår. Men helst hade man kunnat avlasta polisen och utrett assistansbolagen själva, menar Linus Nordenskär.
Under tiden ökar ärendena.
– Ju mer vi utreder desto fler felaktigheter hittar vi, säger Linus Nordenskär.
Guna Graufeld, presschef vid Migrationsverket.
Vad gäller brukarimport, säger Migrationsverkets presschef Guna Graufelds att det är svårt att motverka bedrägerier redan vid ansökan om arbetstillstånd.
– Vi prövar att omständigheterna kring den tjänst man fått ser okej ut. Vi kan ju inte utreda eventuella baktankar.
Däremot kommer en ny lagändring göra kraven hårdare. Hittills har Migrationsverket enbart krävt att få se ett arbetserbjudande. Från den 1 juni krävs anställningsavtal.