Så tjänade släkten miljoner på assistans – fyra åtalas

En funktionshindrad man hämtades från Mellanöstern och blev ett levebröd för släkten i Uppsala. I polisutredningen finns uppgifter om svartjobb, bostadsfusk, bidragsmygel och bedrägerier med assistans.

Polisens kartläggning av personer och adresser som förekommer i ärendet. Bild ur förundersökningen.

Polisens kartläggning av personer och adresser som förekommer i ärendet. Bild ur förundersökningen.

Foto: Polisen

Uppsala2022-05-22 05:00

Den 6 juni 2020 gör polisen husrannsakan i en lägenhet i Uppsala. Det finns misstankar om att en släkt tjänar miljoner på assistansersättning åt en man med intellektuell funktionsnedsättning. Nu gäller det att ta reda på var mannen, som vi kan kalla Ali, egentligen bor.

Polisen ringer på lägenhetsdörren och en äldre man öppnar. Han förnekar att Ali bor där och var Ali befinner sig har han ingen aning om. Men polismannen upptäcker en garderob med skjutdörrar i hallen.

Han drar isär dörrarna som visar sig dölja ingången till en annan lägenhet och där påträffas Ali. Trots att Försäkringskassan betalar 300 kronor i timmen för att Ali ständigt ska få assistenthjälp har han lämnats ensam.

undefined
"Direkt till vänster i hallen fanns det dock en garderob med skjutbara dörrar. När dessa drogs åt sidan fanns det en dörr in till grannlägenheten". Ur polisrapporten då Ali hittades. Huset på bilden har ingen samband med artikeln.

Utredningen hade inletts på allvar några månader tidigare. Sedan flera år hade Ali personlig assistans i stort sett dygnet runt och assistenterna tjänade tillsammans cirka två miljoner kronor om året. Flera av Alis släktingar arbetade som assistenter åt honom, i alla fall på papperet.

Men Försäkringskassan hade anat oråd. En av Alis släktingar, en kvinna vi kan kalla Najma, jobbade i det närmaste heltid som assistent åt honom men hade även en heltidstjänst inom den offentliga sektorn i Uppsala. På så sätt fick hon in runt 700 000 kronor om året.

undefined
Försäkringskassan betalade Uppsalabons assistenter cirka två miljoner kronor per år.

Det märkliga var att Najma vid flera tillfällen varit utomlands samtidigt som hon debiterat timpenning för att ta hand om Ali i Sverige. Svårförklarligt var även att Najma redovisat att hon arbetat åtta timmar som assistent åt Ali i Uppsala samma dag som hon bevisligen födde barn på ett sjukhus 30 mil bort.

En annan släkting till Ali arbetade i byggbranschen på dagarna och var assistent åt Ali på nätterna. Det var i alla fall vad han uppgav i sina timrapporter till Försäkringskassan. Även den här släktingen kom upp i en årsinkomst på runt 700 000 kronor.

undefined
Den intellektuellt funktionsnedsatte Uppsalabon hade personlig assistans 19 timmar per dygn. Det hade han beviljats av Försäkringskassan.

I februari 2020, några månader innan polistillslaget, hade Försäkringskassan gjort ett oanmält besök på adressen där Ali var folkbokförd. I Alis lägenhet befann sig en kvinna som sa att hon bara var på besök men några spår av att Ali bodde där syntes inte. Försäkringskassan kallade in Alis assistenter för att få veta hur de skötte sitt arbete.

På frågan hur Najma kunde jobba som assistent i Uppsala samtidigt som hon födde barn på en annan ort blev svaret att någon annan assistent hade tagit hennes pass då. Försäkringskassan konstaterade dock att Najma ibland måste ha jobbat dygnet runt flera dagar i sträck. Najma sa att det inte var några problem "för NN (Ali) är jättelätt att ha att göra med".

undefined
I åtalet utpekas Najma som huvudperson. Under utlandssemestrar registrerade Najma att hon samtidigt befann sig i Uppsala och arbetade som assistent åt Ali.

En av assistenterna gick i gymnasiet på dagarna och jobbade som assistent på nätterna. Han förklarade det med att han sov på lektionerna.

Mellan 2015 och 2020 betalade Försäkringskassan ut 9,7 miljoner kronor för Alis assistans varav Najma mottog den största delen, 2 miljoner kronor. 

Försäkringskassans oanmälda besök i Alis lägenhet i februari 2020 ställde till det för hans släktingar. Ett problem var att Ali fick bostadsbidrag på 6 600 kronor i månaden för sin lägenhet men i själva verket hade släkten hyrt ut den till någon annan. Vid besöket hade ju Försäkringskassans tjänstemän med egna ögon sett att Ali inte bodde där.

undefined
Så här såg det vid polisens husrannsakan i den lägenhet där Ali enligt släkten bodde. "Tom lägenhet som verkar vara flyttstädad", noterade polisen i protokollet.

Släktingarna hade en gruppchatt och nu stod det klart att fusket med bostadsbidraget riskerade att avslöjas. "Om de bevisar är det kört", skrev en av släktingarna i chatten, som polisen senare hittade.

En annan skrev att "en smutsig person" måste ha gjort en anonym anmälan till Försäkringskassan. "Alla har lägenheter som de hyr ut. Alla jobbar på samma sätt som vi. Varför blir bara vi anmälda?", undrade någon i chatten. 

En av släktingarna var dock kritisk och skrev: "Det här är bedrägeri och därmed haram" (arabiska för förbjudet, UNT:s anm).  

undefined
I februari 2020 gjorde Försäkringskassan ett oanmält besök i en av släktens lägenheter efter misstankar om assistansfusk. Reaktionerna framkommer i släktingarnas gruppchatt.

Men bostadsbidraget skulle snart framstå som ett futtigt problem i sammanhanget, för snart skulle släkten få problem på allvar. Ersättningen för Alis assistans gällde ju betydligt större pengar och det var den frågan som fick polisen att slå till i juni 2020. 

Vid polisens tillslag greps fem personer med koppling till assistansärendet. Samma dag samlades övriga i släkten i en lägenhet och en granne som hört deras samtal på balkongen berättade för polisen vad de pratat om. "NN (grannen) uppfattar det som att det rör sig om ett bidragsbrott. Att de har plockat ut 70 000 kronor i månaden", skriver polisen.

Men vad var det då som hade hänt? Bakgrunden är att Ali bodde i Mellanöstern och 2011 ordnade släktingar i Sverige så att han fick resa hit på en begravning. Ali, som bedöms ha en femårings intelligensnivå, sökte asyl och fick uppehållstillstånd av humanitära skäl.

undefined
Migrationsverket beviljade Ali uppehållstillstånd av humanitära skäl. En släkting påstod vid asylansökan att Ali jobbat som spion men kunde inte förklara hur det var möjligt med tanke på Alis svåra funktionshinder.

Försäkringskassan ansåg att han behövde viss hjälp med hygienen och 2014 beviljades Ali assistans någon timme per dag. 

Året därpå gjordes en ny assistansansökan för Ali, som Najma skrev under. Baserat på bland annat läkarintyg och uppgifter från Najma ansåg nu Försäkringskassan att Ali behövde hjälp med det mesta och han fick assistans all sin vakna tid, 19 timmar per dygn.

2015, då assistansen satts in, vistades Ali ofta på kommunens dagliga verksamhet. Därmed hade han tillsyn på dagarna och Försäkringskassan menade att assistans var onödigt dagtid. Najma ska då ha sett till att Ali slutade på dagverksamheten.

undefined
"Tidredovisningar, som upprättats och signerats, har varit oriktiga då de innehållit överdrivna eller helt falska påståenden...". Det skriver åklagaren i den stämningsansökan som lämnats in till Uppsala tingsrätt.

Något som talade för att Ali skulle sluta där var att han vid några tillfällen betett sig våldsamt. På dagverksamheten arbetade en kvinna som kunde arabiska. Enligt kvinnan berättade Ali att han blivit tillsagd av sin släkt att slå henne. "Han sa att de ville att jag skulle få sparken så att hans assistent skulle vara här istället för mig", har hon uppgett för polisen.

Sedan Ali slutat på dagverksamheten 2015 hade han assistans i stort sett dygnet runt. Najma hade nu blivit Alis gode man. Hon hanterade därmed hans bidragsinkomster och styrde även över vilka som skulle jobba som assistenter.

undefined
En 35-årig Uppsalabo i släkten fick in 1,6 miljoner kronor som assistent. Här är semestebilder mannen tagit i Dubai samtidigt som han enligt utredningen redovisade att han arbetade som assistent i Uppsala.

De som tjänat mest på assistansen innan den stoppades av polisen 2020 är Najma och en annan släkting som tillsammans dragit in 3,6 miljoner kronor. Men en person som inte tillhör släkten hävdar att det är han tillsammans med andra utomstående som utfört merparten av arbetet men att släkten lagt beslag på delar av den ersättning som han själv och andra assistenter egentligen haft rätt till.

Den här assistenten påstår att han i själva verket haft Ali boende hos sig i åratal tills han inte orkade längre. Då hämtade Alis släktingar hit arbetskraft från Nordafrika som under en tid skötte tillsynen av Ali, hävdar assistenten. De ska ha jobbat svart och tagit hand om Ali en del av den tid då hans släktingar egentligen skulle ha tjänstgjort.

undefined
Det här inlägget lade Najma ut på Facebook. Hon sa i förhör att det gällde städjobb. Men i chattar som polisen hittade hade Najma skrivit att det gällde jobb "som personlig assistent till en arabisktalande kille".

Bland bevisningen finns ett inlägg på Facebook. Där skriver Najma att hon söker personer i Nordafrika som kan arbeta som assistenter i Uppsala. I en bandinspelning som ingår i utredningen pratar släkten om att dessa personer jobbade för 4 000 kronor per månad.

Det finns uppgifter om att Ali inte alls fått det stöd som Försäkringskassan betalade för. I bevisningen ingår flera filminspelningar där Ali säger att han lämnats ensam och att ingen är hos honom på nätterna.

undefined
Samtliga åtalade i målet förnekar brott. De uppger att de visserligen bytt arbetspass med varandra men menar att Ali fått all assistans han haft rätt till.

I utredningen framkommer uppgifter som tyder på att släkten myglat på en rad sätt. Släktingar ville ha p-tillstånd för rörelsehindrade för att skjutsa Ali och påstod i ansökan att han kunde gå max 50 meter. I verkligheten promenerade han långa sträckor.

Ali är far till flera barn som han fick med en kvinna i sitt hemland innan han kom till Sverige. Kvinnan har i polisförhör uppgett att hon blev tvångsgift med Ali. I och med att Ali kom till Sverige fick även hustrun och barnen uppehållstillstånd.

undefined
Polisens kartläggning av personer och adresser som förekommer i ärendet. Bild ur förundersökningen.

Ett par av barnen blev tvångsomhändertagna och placerades hos en sjukpensionerad kvinna i släkten i Uppsala. Trots att kvinnan hade sjukpension och hjälp från hemtjänsten klarade hon att sköta om fosterbarnen vilket kommunen betalade henne för.

Kvinnan med sjukpensionen disponerade en hyreslägenhet i Uppsala där upp till tolv personer var folkbokförda medan hon själv bodde på en annan adress. En hyresgäst uppger i polisförhör att kvinnan tog ut en hyra på 17 600 kronor i månaden.

Försäkringskassan har krävt en av släktingarna på en miljon kronor för att han jobbat samtidigt som han lyft sjukpenning. Frågan diskuterades i chatten av släktingarna och en dem kommenterade: "Jävla khara land" (skitland).

undefined
I utredningen finns flera indikationer på att de inblandade myglade med bidrag och felaktiga adresser. Här är det Najma som vill hyra ut Alis lägenhet, vars hyra betalades av bidrag.

Man diskuterade även andra typer av bidragsfusk, mygel med adresser och en fejkad skilsmässa. "Utnyttja det här horungesystemet" skrev någon. "Gör ett falskt skilsmässopapper med mamma så kan staten dra åt helvete", föreslog en annan och tre månader senare ansökte paret om skilsmässa.

I våras åtalades fyra personer för grovt bedrägeri i samband med Alis assistans, ett brott som kan ge fängelse i mellan sex månader och sex år. Dessutom begär Försäkringskassan att få tillbaka 9,7 miljoner kronor.  

undefined
Brottsrubriceringen i åtalet är grovt bedrägeri. Straffet för grovt bedrägeri är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Åklagaren påstår bland annat att Najma lämnat falska uppgifter om Alis hälsotillstånd och att han inte behövt assistans. 

Najma har i polisförhör tillbakavisat alla påståenden. Enligt henne har Ali fått assistans all den tid som Försäkringskassan betalat för. Har en assistent till exempel rest utomlands har någon annan assistent tagit det passet och han har inte lämnats ensam.

Det har skett mängder av sådana passbyten men Najma hävdar att allt varit godkänt av ett assistansbolag som hanterat Alis ärende. Det är något bolaget förnekar.

undefined
Flera personer i en släkt i Uppsala anklagas för fusk med assistansersättning och Försäkringskassan kräver nu tillbaka 9,7 miljoner kronor.

Najma vet inte något om arbetskraft från Nordafrika. Hon har mot reglerna tagit ut lön samtidigt som hon fått föräldrapenning men enligt henne var det godkänt av Försäkringskassan. Rättegången ska enligt planerna hållas senare i år.

Åklagaren misstänker även att Najma lagt beslag på drygt 40 000 kronor av Alis egna pengar, något som är under utredning.

– Brottsmisstanken gäller grov trolöshet mot huvudman, uppger kammaråklagare Victoria Engelkes.

undefined
Åklagaren Victoria Engelkes hävdar att Najma "lämnat överdrivna eller helt felaktiga uppgifter" om Alis hälsotillstånd.

I och med polistillslaget avslutades assistansen och Ali placerades på ett vårdboende. Där ger personalen en helt annan bild av Alis stödbehov. Att han skulle behöva hjälp dygnet håller personalen inte med om, tvärtom till stor del sköter han sig själv. Han rakar sig med rakhyvel, tar frukost på egen hand och vattnar blommorna på boendet.

Ali deltar sex timmar per dag i en arbetsgrupp som bland annat jobbar i trädgården och personalen berättar att han ofta går omkring och sjunger. Men när släkten kommer på besök blir han arg.

Personlig assistans

Försäkringskassan betalade i fjol ut cirka 28 miljarder kronor för personlig assistans. Kostnaden uppgår i snitt till cirka två miljoner kronor per brukare och år.

Ungefär 13 600 personer i Sverige får assistans med ersättning från Försäkringskassan. 

95 000 personer arbetar som assistenter. 

Assistans är för många funktionsnedsatta en förutsättning för att de ska kunna leva ett liv som andra i samhället. 

Assistans brukar pekas ut som en av Försäkringskassans mest fuskdrabbade förmåner. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!