En av "Hibas" assistenter redovisade tid som personlig assistent i Sverige när han befann sig i Syrien. Det skriver Nationellt underrättelsecentrum i en fallstudie.
Assistenter som inte existerar, fusk med arbetstillstånd och bedrägerier för miljoner – det är ingredienser i flera härvor med så kallad brukarimport och bedrägerier med assistanspengar.
Enligt polisens definition innebär brukarimport "att en aktör tillskansar sig arbetstillstånd i syfte att ta en anhörig med funktionshinder till Sverige för att begära assistansersättning".
Fenomenet brukarimport har granskats av Nationellt underrättelsecentrum, NUC, ett samarbetsorgan för tolv myndigheter där bland annat Polismyndigheten, Försäkringskassan och Migrationsverket ingår. I en rapport från 2020 har NUC gått igenom 39 ärenden där personer fått arbetstillstånd för att arbeta som assistenter i Sverige.
I åtta av dessa 39 ärenden förekom brukarimport eller försök till brukarimport. Enligt NUC upptäcktes skenanställningar i elva ärenden och i lika många fall hade assistenter befunnit sig utomlands samtidigt som de redovisade att de utfört assistans i Sverige.
Ett fall gäller en kvinna som i rapporten kallas Hiba som haft upp till tre assistenter samtidigt. Flera i Hibas släkt anställdes som assistenter medan övriga kom till Sverige genom arbetstillstånd.
En person redovisade tid som assistent i Sverige när han var i Syrien. En annan person var enligt läkarintyg för sjuk för att jobba men fick ändå betalt som assistent åt Hiba.
En tredje assistent tog ut lönen kontant direkt när den kom in på kontot. Enligt NUC tyder det på att han haft ett skenavtal med arbetsgivaren som lagt beslag på lönen.
För en fjärde assistent fanns ett utvisningsbeslut och han bedömdes utgöra ett säkerhetshot. Men utvisningen kunde inte verkställas eftersom en fängelsedom väntade i hemlandet. Sex assistenter som arbetat åt Hiba fick ersättningar på sammanlagt 6,6 miljoner. "Gemensamt för samtliga assistenter är att de inte har arbetat enligt redovisad tid", skriver NUC.
År 2008 införde Sverige ett system med arbetskraftsinvandring för personer från länder utanför EU som behöver arbetstillstånd. Syftet var att förse bristyrken med arbetskraft. I NUC-rapporten ifrågasätts varför Sverige ger arbetstillstånd för assistans eftersom det inte är ett bristyrke.
Från 1 juni får Migrationsverket större möjligheter att tipsa Ivo och Försäkringskassan vid misstankar om fusk med arbetstillstånd för personlig assistans.
Enligt NUC förekommer upplägg där en person först beviljas arbetstillstånd som assistent. Sedan flyttar en anhörig med funktionsnedsättning till Sverige som anhöriginvandrare. Assistansersättningen är bosättningsbaserad och det räcker med att vara skriven i Sverige för att ha rätt till den.
Den årliga snittersättningen för assistans är cirka två miljoner kronor per brukare. Om anhöriga anställs som assistenter kan detta garantera en potentiell livslång försörjning av svenska staten, konstaterar NUC och skriver att detta "möjliggör ett grovt systemutnyttjande".
För att någon från ett land utanför EU ska få arbetstillstånd måste personen ha ett anställningsavtal. Det är följden av en lagändring som träder i kraft 1 juni.
Mellan 2009 och 2018 fyrdubblades antalet arbetstillstånd för assistenter och under perioden gavs cirka 3 500 tillstånd. År 2017 beviljade Migrationsverket 247 tillstånd men sedan dess har siffran sjunkit kontinuerligt och i fjol utfärdades endast 56 arbetstillstånd för assistans. En orsak är färre ansökningar, en annan att andelen som får avslag har ökat från 30 till 55 procent.
Enligt Migrationsverket är det svårt att säga varför andelen avslag gått upp.
– En tänkbar anledning kan vara att Migrationsverket har bättre koll på missbruket genom myndighetssamverkan, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
Fortfarande är det dock en mycket liten andel som får avslag jämfört med andra branscher. En orsak är att brukaren enligt lag har rätt att själv välja sin assistent och det går till exempel inte att ställa krav på personens kvalifikationer vid ansökan om arbetstillstånd. Därmed är Migrationsverket oftast förhindrat att bedöma om det rör sig om en oseriös anställning.
För att stävja fusket har en statlig utredare nyligen utrett ett förslag om att stoppa arbetskraftsinvandring för assistans. Utredaren skriver att vissa assistenter tvingas återbetala lönen under bordet till arbetsgivaren. Men eftersom detta förekommer även i andra branscher där det fuskas med arbetstillstånd kommer problemet inte att försvinna bara för att arbetskraftsinvandring just för assistenter stoppas, skriver utredaren.
Den 1 juni 2022 införs dock flera andra lagändringar för att minska mygel med arbetstillstånd (se faktaruta).