Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, håller med om att Akademiska sjukhuset har haft problem att hantera. Men de problemen kan inte härledas till ett visst antal vårdplatser, anser han.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har under flera år påpekat brister på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Bland annat har stängda vårdplatser lett till långa väntetider på akutmottagningen och allvarliga patientsäkerhetsrisker. Rapporter förekommer om att patienter läggs på överbeläggningsplatser utan möjlighet till övervakning och att en del patienter tvingas ligga i sin egen avföring.
En cancerpatient som tillbringade tre nätter på en hård brits på akutmottagningen beskrev behandlingen som "ren tortyr" i en anmälan som kom in till Ivo.
Det senaste föreläggandet kom i juni i år. Där krävde Ivo att Akademiska sjukhuset ser till att senast den 15 september hade 612 vårdplatser öppna. Annars hotade vite på 20 miljoner kronor. Efter att Region Uppsala överklagat beslutet upphävs det nu av kammarrätten, som skriver att det inte finns något tydligt krav på antalet vårdplatser i lagstiftningen.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, säger att regionen delar Ivo:s problembeskrivning, men är ändå nöjd med att viteshotet upphävts.
– Vi håller med om att vi har haft problem att hantera. Men de problemen kan inte härledas till ett visst antal vårdplatser. Det är inte så att det är patientsäkert med 612 vårdplatser och osäkert när det är 611, säger han.
Finns det en kritisk gräns för antalet vårdplatser där vården inte längre är säker?
– Det går aldrig att säga vad som gäller under en längre tid. I varje given stund beror det på behoven som patienterna har. Vi måste också jobba på ett annat sätt. I takt med att färre dör av stroke och hjärtinfarkt är det fler som får demens. Det innebär ett annat vårdbehov, och den vården finns inte på sjukhuset, säger Mikael Köhler.
Problemen som Ivo påpekar har funnits i flera år, varför har ni inte kunnat åtgärda dem?
– Vi jobbar som man måste göra med patientsäkerheten i alla delar. Vi har tillfört medel och infört nya arbetssätt och jobbat med flödena in och ut på sjukhuset. Vi fortsätter att jobba med de här frågorna, säger Mikael Köhler.
I domen skriver kammarrätten att Ivo haft grund för sina förelägganden mot Akademiska sjukhuset, men att lagstiftningen om patientsäkerhet är allmänt hållen. Av den anledningen "begränsas myndighetens möjligheter att använda vitesförelägganden för att komma till rätta med konstaterade brister", skriver kammarrätten.
Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Grunden till problemen på Akademiska sjukhuset är brist på sjuksköterskor, som i sin tur leder till stängda vårdplatser. En forskningsrapport som kom nyligen visade dessutom att det finns ett samband mellan stängda vårdplatser och antalet dödsfall. I rapporterna till Ivo skriver myndigheten att vårdplatssituationen varit värre än någonsin tidigare
Varför blir det inte bättre?
– Över tid har vården blivit otroligt mycket bättre. Det ser vi i vården av stroke och hjärtinfarkt, där fler överlever. Vi ser heller inte att det blir fler avvikelser, säger Mikael Köhler.
Många säger att de inte hinner skriva avvikelser, finns det en risk med underrapportering?
– Det är klart att den risken finns. Samtidigt har alla som jobbar inom vården en skyldighet att rapportera avvikelser, det är en högt prioriterad åtgärd.
Ivo vill nu inte kommentera domen och skriver i ett mejl: "Myndigheten kommer nu [att] gå igenom domen. Mot den bakgrunden har IVO i nuläget inga ytterligare kommentarer."