Tuff mandatperiod för skolorna: "Hänt väldigt mycket"

Nedlagda, utrymda och sammanslagna skolor har skapat oro. Därtill pandemi. Det har varit en tuff mandatperiod för Östhammars elever och lärare.

Josefine Nilsson (C), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, säger att bland annat pandemin gjort senaste mandatperioden till särskild tuff, men berömmer personalen för hur man har hanterat den.

Josefine Nilsson (C), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, säger att bland annat pandemin gjort senaste mandatperioden till särskild tuff, men berömmer personalen för hur man har hanterat den.

Foto: Nicklas Kihlberg

Östhammar2022-08-31 19:00

– Det har hänt väldigt mycket. Svåra och jobbiga saker, men också steg för utveckling. Att vi har behövt stänga verksamheter har varit tuffast under den här perioden. Det går inte beskriva hur jobbigt det har varit.

Det säger Josefine Nilsson (C). Hon har nu gjort sin första mandatperiod som ordförande för barn- och utbildningsnämnden och inför valet är hon Centerpartiets förstanamn.

På grund av för lågt barnantal och för att prioritera resurser beslutade kommunen att lägga ned både Snesslinge och Gräsö skolor under den här mandatperioden. 

undefined
År 2019 tog kommunfullmäktige beslutet att lägga ner Snesslinge och Gräsö skolor. Skolan på Gräsö planeras nu att i stället göras om till bostäder.

Enligt Josefine Nilsson har barn- och utbildningsnämnden under de här fyra åren fått bättre koll på sin budget och det hon är mest nöjd med är att man över partigränserna har kunnat enas om en gemensam viljeinriktning: En trygg skola i Östhammar med goda resultat.

– Den vilar på tre ben: Ett starkt förbyggande arbete för trygghet och mot kränkande behandling. Tidiga insatser och rätt stöd i rätt tid, vilket är en förutsättning för att höja resultaten. Och ett hälsofrämjande arbete för att skapa meningsfull tid i skolan för alla elever.

I senaste budgeten gjordes en särskild satsning på 4,5 miljoner kronor riktade till de yngsta skolbarnen, F-3. Josefine Nilsson säger att de pengarna har gjort resultat.

– Vi har efter behov kunnat stärka upp med fler lärare och delat klasser för att få färre barn i klassen. Men man måste ha tålamod och förstå att långsiktiga insatser är just långsiktiga. Jag tror inte på någon "quickfix".

Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio har ökat något senaste åren och ligger nu på knappt 76 procent. På gymnasiet är det mer skakigt. Men det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan har höjts och antalet barn per anställd i förskolan har minskat något. Är du nöjd?

– Nöjd är svårt att säga att man är. Vi ska fortsätta sträva efter att höja resultaten. Varje elev som når målen är en framgång.

UNT har under året rapporterat om att antalet kränkningsanmälningar i skolorna har ökat, från 269 anmälningar för tre år sedan till 398 i fjol. På flera skolor har i snitt var femte elev varit föremål för en anmälan.

– Skolorna har arbetat väldigt aktivt med att informera elever och lärare om kränkningar och hur man ska anmäla.

Även om man blivit bättre på att uppmärksamma och anmäla, är det rimligt att var femte elev på en skola känt sig kränkt?

– Så länge vi har barn som känner sig kränkta har vi mer jobb att göra. Skolorna arbetar stenhårt med sitt trygghets- och värdegrundsarbete. Det ska kännas bra och tryggt att vara i skolan för alla, oavsett årskurs.

undefined
Nya Frösåkersskolan kunde invigas i januari 2021. Tre skolor slogs samman till en, något som enligt bland annat facket orsakat stök och arbetsmiljöproblem.

Sammanslagningen av Frösåkersskolan, Kristinelundskolan och Edsskolan i nya Frösan har kritiserats. Det vittnas om stökiga elever och dålig arbetsmiljö, vad hade ni kunnat göra annorlunda?

– Med facit i hand kunde det ha varit bra att vänta, exempelvis om vi hade vetat att skolgården skulle ta så lång tid att göra klar. Samtidigt var lokalbehovet akut. Det var så trångt på Edsskolan att det inte var ett rimligt alternativ att vänta.

Oppositionen är kritisk till att det används för mycket baracker, när byggs nya skolor?

– Paviljonger är ingen positiv lösning utan en kortsiktig lösning. Att vi exempelvis behövde evakuera Hammarskolan akut kunde vi inte förutse. Nu pågår en genomlysning av hela skolorganisationen i Gimo/Alunda och vi hoppas att projekteringen av en ny skola ska komma igång under 2023. En ny förskola har precis invigts i Österbybruk och ytterligare en är på gång i Östhammar.

undefined
Hammarskolan i Gimo och Myran i Alunda hade så dålig inomhusmiljö på grund av dålig luft och mögelskador att kommunen beslutade att riva byggnaderna.

Flera partier menar att ni avvecklar Ekeby skola, kommunens sista landsbygdsskola. Kan du lova att skolan inte läggs ner kommande mandatperiod?

– Ekeby skola ska inte läggas ner. Jag hoppas att inflyttning ska göra att Ekeby skola kan växa. Att påstå att vi vill lägga ner är ren och skär lögn.

undefined
Oppositionen anklagar majoriteten för att utarma Ekeby skola. Något styret bestämt nekar till.

Trots att det på många sätt varit en tuff mandatperiod återstår utmaningar även framåt. Josefine Nilsson säger att man behöver fortsätta höja resultaten i grundskolan och se till att de satsningar man har gjort bibehålls.

En annan utmaning är kompetensförsörjningen, att lyckas locka ny och fortbilda befintlig personal.

– Här spelar lönen roll. Vi behöver se till att vår personal kan hålla i den beslutsamhet och det engagemang de har. Vi ska stärka skolorganisationen långsiktigt. Vi har inlett ett utvecklingsarbete som jag tror kan mynna ut i något riktigt bra, säger Josefine Nilsson.

Så många klarar skolan

Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio. Siffror för läsåret 2020/21.

Enköping: 75,8 procent

Heby: 59,5 procent

Håbo: 71,9 procent

Knivsta: 78,5 procent

Tierp: 67,3 procent

Uppsala: 78,4 procent

Älvkarleby: 65,1 procent

Östhammar: 75,7 procent

Uppsala län: 76,1 procent

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!