I maj 2022 slog skolledningen larm om dålig arbetsmiljö. Man kunde läsa om elever som betedde sig respektlöst mot lärare, personal som sjukskrev sig och en efterklok skolchef: "Vi flyttade in i den nya skolan för tidigt."
Nya Frösåkersskolan i Östhammar hade en tuff uppförsbacke.
Men nu ser det ut som att man kommit en bra bit på väg åt rätt håll. Enligt den senaste revisionsrapporten har de åtgärder som vidtogs efter larmet gjort verkan. Revisorerna konstaterar att det nu finns förutsättningar för att eleverna ska kunna nå sina mål. Och även om personalen stundtals upplever stress finns det verktyg för att hantera det. Elevhälsan bedöms också fungera som den ska både vad gäller förebyggande arbete och i stunden.
Östhammars skolchef Christina Stenhammar är förstås nöjd:
– Frösan har gjort fantastiska framsteg, det är jätteroligt!
Vad har ni gjort för att vända utvecklingen?
– Tillsammans med rektor har vi arbetat fram en plan med fokus på områden som trygghet och studiero. Vi har sett över scheman, elevernas placering, bemanningen och inrättat en studio för elever med särskilda behov, där de kan arbeta i lugn och ro, säger Christina Stenhammar.
Skolan har också vänt ett ekonomiskt underskott till en budget i balans, utan att skjuta till mer medel.
– Rektorerna har arbetat oerhört intensivt med det.
Rektor för Frösåkersskolan heter Niina Johansson. Hon har jobbat nära ihop med biträdande rektorerna Jessica Björkman och Anna-Karin Adler Eriksson, och lyfter just samarbetet som en viktig del i framgången.
– Vi har varit ett team som kunnat fördela och hantera frågorna mellan oss, vilket har varit till stor nytta eftersom det är flera olika områden som ska ses över. Plus att alla medarbetare gör ett fantastiskt arbete.
Även om skolan kommit en bra bit på väg åt rätt håll ser Niina Johansson på arbetet som en femårsplan.
– Vi har kommit långt, men det tar tid att jobba in nya rutiner och strukturer i en organisation där många delar behöver komma på plats.
I maj 2022 när stöket var som värst började skolledningen prata om hur man skulle vända utvecklingen.
Elevernas attityd var ett av problemen och skolan tog hjälp av ett vedertaget arbetssätt som förkortas IBIS (inkluderande beteendestöd i skolan) och bygger på ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet.
– Fokus har legat på relationen mellan elev och lärare. Vi har pratat med eleverna om hur man beter sig i klassrummet, eller ute på rasten med andra, säger Niina Johansson.
– När vi hade som mest problem hade vi ingen riktig skolgård och en provisorisk matsal. Vi flyttade in för tidigt kan man konstatera, säger hon.
Nu är både skolgård och matsal färdigbyggd och fyller den funktion som det var tänkt.
Med hjälp av elevhälsan har man också undersökt vilka klasser som kan dela samma "viste" (se faktaruta) och fått till en blandad åldersgrupp där det varit möjligt.
– Ett viste rymmer 100 barn och vi har åldersblandade visten för åk 7-9. I årskurs 4-6 är vistena indelade årskursvis.
En del i utvecklingsarbetet har handlat om scheman och organisation av vistena. Skolan har sett över så att eleverna har egna klassrum och bestämda platser för framför allt eleverna i årskurserna 4, 5 och 6.
– Det har fungerat bra att skapa mer fyrkantighet och tydlighet, det ger mer trygghet och studiero för eleverna, säger Niina Johansson.