"Vi vill ha mindre barngrupper även för att förbättra personalens arbetsmiljö", säger Mimmi Westerlund (KD) som anser att mindre barngrupper innebär lägre ljudnivå och mindre stress för personalen.
Knivstas förskolegrupper har varit stora och personaltätheten låg nästan ända sedan kommunen bildades för 20 år sedan. Ungefär lika länge har vallöftena (från både höger och vänster) haglat om att satsa på förskolorna.
Vad är skillnaden mot tidigare?
– Skillnaden är kanske att vi nu har sagt att det här är högprioriterat. Att vi ska ner till Skolverkets rekommendationer har stått högst upp på dagordningen efter valet, säger kommunstyrelsens vice ordförande Mimmi Westerlund (KD).
Svaret som de nu två styrande partierna Knivsta.nu och KD fick från kommunens tjänstemän var: ”Då behöver ni låta det både kosta tid och pengar”.
Men efter att anslagen räknats upp lite mer än vanligt i år och tio förskolor fick dela på ett tillskott på 1,5 miljoner kronor så har det gått ganska snabbt att nästan komma i fas med Skolverkets rekommendationer.
För ett år sedan var det i snitt 19 barn per grupp för 4–5-åringar. Nu är siffran nere på 15 barn. Däremot är antalet barn i grupperna för 1–3-åringar nu uppe i 13, vilket är ett barn mer än det rekommenderade maxantalet.
Kommer anslaget ligga kvar så att ni kan behålla personalen?
– Ja, vi väntar nu på exakt hur stor den summan kommer att bli. Men absolut, det här ska vi hålla i. Det här är det nya normala nu att vi ska hålla oss inom Skolverkets riktlinjer.
Har ni haft svårt att hitta förskollärare?
– Nej, vi har haft ett par sökande per tjänst, så det har varit ett ganska bra tryck, säger Mimmi Westerlund som tror att färre barn per grupp också gör att kommunen får lättare att locka personal till förskolorna.
Förskolebarn. 2022 var det i snitt 19 barn i grupperna för 4-5-åringar i Knivsta. Nu är siffran nere i 15 barn för samma åldersgrupp.
För barnen innebär förändringen bland annat att de vuxna får mer tid för varje barn, enligt Agata Viltelund, verksamhetschef för förskolorna i Knivsta kommun.
– Genom att öka personaltätheten kan vi skapa en tryggare lärmiljö för barnen, med bättre möjligheter till kvalitativt lärande och fler pedagogiska relationer, säger hon.
Rania Aboarab, förälder till ett barn på Verktygslådans förskola i Alsike.
Vad tycker då föräldrarna? UNT träffar på Rania Aboarab, 28, utanför Verktygslådans förskola i Alsike.
– Jag tror inte vår grupp blivit mindre, men jag tycker det verkar fungera bra för 1–3-åringarna. Ibland är de i en stor grupp med cirka 25 barn, ibland delar de upp gruppen. Kanske vissa barn skulle behöva vara i mindre grupper än i dag, men jag tror inte att alla behöver det, säger hon.